Vad är ett hem och hur kan en familj se ut? Samtal om boende, familjerelationer och barns rättigheter.
Kultur och kulturella koder, Historia, Bostad och hemmet, Känslor och relationer, Barn, Familj och släkt
SO åk 1-3, Svenska åk 1-3, Svenska som andraspråk åk 1-3
Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor
Deltagarna delar berättelser om sina hem och familjer. Därmed får de fler perspektiv på hur hem och familjer kan se ut och fungera i olika delar av världen. Samtidigt tränar de sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektionsupplägg har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för yngre elever i grundskolan eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag om att arbeta vidare för åk 1-3 respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av ett utbyte. Utifrån det område ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.
- På vilka olika sätt kan vi bo? I vilken sorts bostad? Med vilka? Hur många bor tillsammans?
- Vad är ett hem? Varför är ett hem viktigt? Hur skulle livet vara utan ett hem?
- Vad är viktigt för att må bra i ett hem?
- Hur är det att ha flera hem?
- Hur ser ens familj ut?
- Hur är man mot varandra i sin familj? Vad är viktigt i familjen?
- Hur bör en bra förälder vara?
- Vilka regler finns i hemmet? För vuxna: Vilka regler fanns i ens hem när en växte upp?
- Vem gör vad i hemmet? Hjälper barnen till med saker?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Min familj. Låt alla göra en teckning av sina barndomshem och personerna som bodde där (ge en kort, tydligt avgränsad tid för detta). Sedan får alla visa sina teckningar och berätta om sig och sin familj. Du kan också låta alla berätta med stöd av bilder som de har med sig.
- Mina viktigaste saker. Gör övningen Tre bilder, där alla ritar och visar saker som är viktiga för dem/som finns i deras hem.
- Håller du med? Gör en värderingsövning om regler i familjen, till exempel Håller du med?. En samtalsledare läser upp påståenden som var och en får ta ställning till genom att lägga fram ett ja/nej/kanske på bordet. Det kan till exempel vara: ”Barn ska få gå och lägga sig när de vill”, ”En bra förälder låter sitt barn äta godis varje dag”, ”I en familj ska alla få vara med och bestämma vilken mat man äter”.
- Mitt namn och min familj. Låt deltagarna skriva alla sina namn och efternamn på varsitt papper. Sedan säger och visar alla sina namn och förklarar vad de eventuellt betyder och hur de avspeglar familjen man är del av – vem man är barn till, vem man är gift med. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om hur man får/ger namn och efternamn i olika kulturer och samhällen.
Tänk på!
Tänk på att det finns många föreställningar både kring begreppet hem och familj. Var noga med att som ledare inte befästa normer kring kärnfamilj m.m. i hur samtal inleds och planeras.
Tips
Uppmuntra eleverna att använda bilder, videor och föremål som stöd när de berättar om sina familjer och hem. Sfi-eleverna får gärna ta med bilder på sina nuvarande hem och tidigare hem om de har (till exempel i sina telefoner).
I grundskolan skulle ni även kunna följa upp den här lektionen med följande aktivitet:
- Barns rättigheter: Flera av frågeställningarna i denna lektion kopplar an till Barnkonventionen och dess artiklar om barns rättigheter. Följ upp träffen med samtal om några av artiklarna (t.ex. artikel 1, 2, 6, 9, 12, 27, 28, 31). Vad innebär de och varför är de viktiga? Vilken rättighet är det vanligt att vuxna bryter mot? Fick de höra något under träffen som knyter an till barns rättigheter eller att de har brutits mot?
Koppling till kursmål
SO åk 1-3
Centralt innehåll
Att leva tillsammans
- Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
- Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
Att leva i världen
- Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Att undersöka verkligheten
- Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
Svenska åk 1-3
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa,
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Svenska som andraspråk åk 1-3
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
