Mitt hem, min familj

Vad är ett hem och hur kan en familj se ut? Samtal om boende, familjerelationer och barns rättigheter.

Kvinna visar bild på familjen på mobilen
Teman

Kultur och kulturella koder, Historia, Bostad och hemmet, Känslor och relationer, Barn, Familj och släkt

Kurser

SO åk 1-3, Svenska åk 1-3, Svenska som andraspråk åk 1-3

Form

Samtal i smågrupper

Deltagarna delar berättelser om sina hem och familjer. Därmed får de fler perspektiv på hur hem och familjer kan se ut och fungera i olika delar av världen. Samtidigt tränar de sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektionsupplägg har samma arbetsgång.

Planera tillsammansSätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered elevernaIntroducera samarbetet för dina elever, låt både åk 1-3 och sfi formulera frågor till den andra elevgruppen och se till att grunda för givande samtal strax innan träffen. Låt gärna sfi-eleverna testa icebreakers och aktiviteter med varandra i förväg så att de känner sig bekväma med formerna.

Genomför träffarna. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Skapa blandade smågrupper, ta gärna hjälp av vår vägledning för gruppindelning. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag om att arbeta vidare för åk 1-3 respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • På vilka olika sätt kan vi bo? I vilken sorts bostad? Med vilka? Hur många bor tillsammans?
  • Vad är ett hem? Varför är ett hem viktigt? Hur skulle livet vara utan ett hem?
  • Vad är viktigt för att må bra i ett hem?
  • Hur är det att ha flera hem?
  • Hur ser din familj ut?
  • Hur är ni mot varandra i din familj? Vad är viktigt i familjen?
  • Hur bör en bra förälder vara?
  • Vilka regler har ni i hemmet? För vuxna: Vilka regler fanns i ditt hem när du växte upp?
  • Vem gör vad i hemmet? Hjälper barnen till med saker?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Min familj. Låt alla göra en teckning av sina barndomshem och personerna som bodde där (ge en kort, tydligt avgränsad tid för detta). Sedan får alla visa sina teckningar och berätta om sig och sin familj. Du kan också låta alla berätta med stöd av bilder som de har med sig.
  • Mina viktigaste saker. Gör övningen Tre bilder, där alla ritar och visar saker som är viktiga för dem/som finns i deras hem. 
  • Håller du med? Gör en värderingsövning om regler i familjen, till exempel Håller du med?. En samtalsledare läser upp påståenden som var och en får ta ställning till genom att lägga fram ett ja/nej/kanske på bordet. Det kan till exempel vara: “Barn ska få gå och lägga sig när de vill”, “En bra förälder låter sitt barn äta godis varje dag”, “I en familj ska alla få vara med och bestämma vilken mat man äter”.
  • Mitt namn och min familj. Låt deltagarna skriva alla sina namn och efternamn på varsitt papper. Sedan säger och visar alla sina namn och förklarar vad de eventuellt betyder och hur de avspeglar familjen man är del av – vem man är barn till, vem man är gift med. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om hur man får/ger namn och efternamn i olika kulturer och samhällen.
  • Ni kan också göra andra aktiviteter – samarbetsövningar, lek, sport, skapande. Låt gärna deltagarna i respektive grupp komma med förslag!

Tänk på!

Tänk på att det finns många föreställningar både kring begreppet hem och familj. Var noga med att som ledare inte befästa normer kring kärnfamilj m.m. i hur samtal inleds och planeras.

Tips

Uppmuntra eleverna att använda bilder, videor och föremål som stöd när de berättar om sina familjer och hem. Sfi-eleverna får gärna ta med bilder på sina nuvarande hem och tidigare hem om de har (till exempel i sina telefoner).

I grundskolan skulle ni även kunna följa upp den här lektionen med följande aktivitet:

  • Barns rättigheter: Flera av frågeställningarna i denna lektion kopplar an till Barnkonventionen och dess artiklar om barns rättigheter. Följ upp träffen med samtal om några av artiklarna (t.ex. artikel 1, 2, 6, 9, 12, 27, 28, 31). Vad innebär de och varför är de viktiga? Vilken rättighet är det vanligt att vuxna bryter mot? Fick de höra något under träffen som knyter an till barns rättigheter eller att de har brutits mot?

Koppling till kursmål

SO åk 1-3

Centralt innehåll

Att leva tillsammans

  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang.

Att leva i världen

  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Svenska åk 1-3

Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin  förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.
  • Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

Centralt innehåll

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Svenska som andraspråk åk 1-3

Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • välja och använda språkliga strategier,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

Tala, lyssna och samtala

  • Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.