Tro och livsåskådning

Vad kan tro betyda, och hur kan det ta sig uttryck i livet? Samtal om tro, livsåskådning och sekularisering.

Tre personer som samtalar
Teman

Kultur och kulturella koder, Högtider och traditioner, Tro och livsåskådning

Kurser

Religionskunskap åk 7-9, Religionskunskap 1, Religionskunskap 2

Form

Samtal i smågrupper

Tillsammans utforskar deltagarna hur tro, religion och livsåskådning tar sig uttryck i individers vardag och i samhället runt omkring. De får också träna sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet för dina elever, låt båda elevgrupperna formulera frågor till personerna de kommer att möta och se till att grunda för givande samtal strax innan träffen. Låt gärna sfi-eleverna testa icebreakers och aktiviteter med varandra i förväg så att de känner sig bekväma med formerna.

Genomför träffarna. Inled med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Skapa blandade smågrupper, ta gärna hjälp av vår vägledning för gruppindelning. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Vilken roll kan tro och livsåskådning ha (eller inte ha) i olika individers liv?
  • Hur kan religionstillhörighet ta sig uttryck i vardagslivet?
  • Hur kan det vara att upprätthålla sin trosutövning i ett nytt samhälle?
  • Hur kan det vara att leva i ett sekulariserat samhälle? Att leva i ett samhälle där religion har ett större inflytande?
  • Kan ni se skillnader i unga och äldres tankar om tro och religion?
  • Vilka ritualer finns i olika kulturer/religioner för att markera olika skeden i livet? Är de viktiga att fira/bevara? Varför?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Frågekort. Om ni vill kan ni använda metoden Frågekort för samtalen i smågrupper.
  • Betydelsefulla symboler. Be eleverna att välja en symbol kopplat till tro/livsåskådning/livssyn som betyder någonting för dem. Ge sedan tid i smågrupperna att berätta för varandra vilka symboler de har valt, varför de har valt dem och vad de betyder för dem.
  • Skapa en kalender tillsammans. Jobba först i smågrupper. Uppmuntra alla att tänka på vilka högtider och andra viktiga dagar de brukar fira under ett år och skriva ner dem på post-it-lappar. Låt sedan grupperna placera ut post-it-lapparna på en tidslinje. Gå igenom i större grupper/helgrupp vilka högtider och firanden som finns med i kalendern. Stanna gärna upp och låt deltagare berätta om några av dem. Många högtider infaller vid olika tidpunkter olika år. Det kan därför vara bra att utgå ifrån det aktuella läsåret/kalenderåret när ni gör er tidslinje/kalender.
  • Mina levnadsregler. Ge alla tid att tänka ut och skriva ner 3-5 regler som de tycker är viktiga i livet, om hur de vill att människor ska vara mot varandra (kan även göras som förberedelse). Låt sedan deltagarna sitta i smågrupper, lägga fram på bordet och berätta om sina “levnadsregler” och jämföra. Be även deltagarna fundera över varifrån deras levnadsregler kommer, har de religiös, kulturell eller juridisk grund? Kommer de från föräldrarnas uppfostran?

Tänk på!

En del vill gärna dela med sig av sin personliga relation till tro och livsåskådning, för andra kan det vara känsligt. Uppmuntra deltagarna att vara lyhörda för varandra i samtalen och var tydlig med att en person inte behöver svara på en fråga om hen inte vill.

Koppling till kursmål

Religionskunskap åk 7-9

Centralt innehåll

Religioner och andra livsåskådningar

  • Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.
  • Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.
  • Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.
  • Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Religion och samhälle

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Identitet och livsfrågor

  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.
  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik

  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

Religionskunskap 1

Syfte

  • Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.
  • De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.

Centralt innehåll

  • Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
  • Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
  • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Religionskunskap 2

Syfte

  • Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.
  • De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.

Centralt innehåll

  • Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald.
  • Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.