För att varje elev ska få ut så mycket som möjligt av träffarna är det viktigt att de förstår sammanhanget – vilka ni ska möta och varför. En tydlig introduktion och tid till förberedelser skapar känsla av trygga och tydliga ramar och ökar möjlighet till delaktighet inför och under träffarna.
Introducera samarbetet
Låt dina elever få veta mer om personerna de ska träffa och hur utbytet kopplar an till undervisningen och lärandemål i kurs- och läroplaner. För att skapa nyfikenhet och ge dina elever mer bakgrundskunskap kan du visa följande filmklipp om ni ska träffa elever på gymnasiet. Stödmaterial till filmen hittar du nedan. Ska ni möta yngre elever finns filmen Följ med på en träff mellan sfi och grundskolan! under Filmer.
Det är även önskvärt att de får information om den specifika elevgrupp de ska träffa och på samma sätt behöver eleverna i den andra gruppen få information om er. Hur ni väljer att ge varandra information om era respektive grupper är upp till er lärare och elever.
Här nedan följer några beprövade exempel på hur ni kan göra:
Film/bilder. Skapa ett litet filmklipp eller ta stillbilder på era respektive grupper och skicka till varandra. Om du inte får skicka bilder på eleverna kan du spela in ett litet filmklipp där du själv berättar och kanske visar lite av skolan och/eller klassrummet. Ni kan dela filmklipp via till exempel wetransfer.com, som olistade klipp på Youtube eller med lösenord på Vimeo.
Byt klass. Låt den andra läraren komma på besök i klassrummet (fungerar även utmärkt digitalt) och berätta om sin elevgrupp. Här ges även möjlighet att informera om utbildningskontexten eleverna befinner sig i (till exempel gymnasieprogram, sfi eller mer om ämnet de läser).
Ett infoblad. Sammanställ övergripande information om gruppen. Det kan exempelvis vara: var personerna bor, var de har bott tidigare, vilket/vilka språk de pratar, hur gamla de är, vad de gör utanför skolan. Håll det allmänt eller koppla an till de frågeställningar utbytet ska handla om.
Personliga presentationer. Be eleverna göra presentationer om sig själva, gärna i form av både bild och text. Antingen låter du eleverna göra en allmän presentation, eller så ber du dem koppla an till specifika frågeställningar som utbytet ska handla om.
Kreativa presentationer. Låt eleverna bestämma! Informera dina elever om vad den andra gruppen behöver få veta om er. Eleverna ska presentera detta med fokus på bild och grafik snarare än text. Brainstorma kring hur ni kan göra detta på ett bra och roligt sätt.
Säg hej digitalt. Ring upp varandra via videosamtal innan ni ska ses och presentera er kort. Då finns ju även möjlighet att visa lite av klassrumsmiljön.
Formulera frågor
Nyfikenhet och frågor är grundläggande drivkrafter i möten mellan människor, då det skapar en känsla av att vara efterfrågad och att den egna berättelsen är värdefull. Genom att få chans att fråga om det man själv vill veta kan varje elev vara delaktig och se ett tydligt syfte med samarbetet. I själva mötet måste eleverna förstås inte hålla sig till de frågor de har formulerat, samtalet får gärna flyta i stunden. Ifall ett samtal tar stopp kan det dock kännas tryggt att ha frågor i beredskap – något som kan vara extra viktigt för elever som har svårt att komma på frågor spontant.
Här följer en steg-för-steg-guide i hur ni kan arbeta.
1. Ge eleverna förkunskap
Om innehållet i mötet knyter an till pågående eller tidigare undervisning har eleverna redan en kunskapsmässig grund. Om inte är det bra om du erbjuder eleverna en orientering kring ämnet. Använd gärna tankekartor som metod för att inventera och koppla an till kunskaper och erfarenheter i gruppen.
Här blir även bakgrundsinformationen om den andra gruppen viktig. Den ger möjlighet att formulera frågorna utifrån förkunskap om personerna, exempelvis deras bakgrund, ålder och intressen.
2. Låt eleverna skriva frågor
Fråga eleverna: Vad vill ni passa på att fråga personerna ni kommer träffa? Vilka frågeställningar tycker ni skulle vara intressanta att samtala kring med dem? Betona gärna att mötet innebär en unik chans att få kunskap och nya perspektiv, direkt från verkliga personer. Låt eleverna skriva ner sina frågor enskilt, i par eller i smågrupper. Om behov finns kan ni ta fram underteman som ger inspiration till olika typer av frågor.
Här finns det en möjlighet att arbeta med grammatik kopplat till frågemeningar. På vilka sätt kan man formulera en frågemening? Hur ska ordföljden vara?
3. Skicka frågorna till den andra gruppen
Samla ihop och visa frågorna i helgrupp. Om ni inte redan hade formulerat underteman från start kan ni gärna baka ihop frågorna om flera av dem liknar varandra. Skicka frågorna till den andra elevgruppen. Då får de chans att förbereda sig inför mötet.
4. Förbered er för att svara på frågor
Låt eleverna ta del av den andra elevgruppens frågor (som du får via läraren du samarbetar med). Du kan gärna låta eleverna jobba i par eller smågrupper med att fundera på hur de vill svara på frågorna. På detta sätt kan de förbereda sig mentalt inför mötet och få en känsla av att det finns ett verkligt intresse för det de själva har att berätta. Uppmuntra eleverna att fundera på vad de skulle kunna använda som stöd när de svarar på frågor och berättar. Det kan till exempel vara att visa bilder eller föremål.
Om ni inte har fått frågor i förväg kan ni tillsammans fundera på vad samtalen kan komma att handla om. Vad vill eleverna ni kommer möta veta? Vilka frågor kan de ha? Vad vill ni berätta?
Gå även igenom ord och begrepp så att de får möjlighet att förbereda sig språkligt inför mötet.
Grunda för givande samtal
Möten och samtal med andra är en fantastisk möjlighet att få tillgång till nya världar och att utveckla sin förmåga att kommunicera. Men det kan också kännas nervöst. Genom att du som lärare lyfter frågor kring samtalssituationen kan eleverna ventilera farhågor och tänka kring hur de bidrar till ett bra möte.
Här är några förslag på frågeställningar att diskutera. Kombinera gärna reflektion enskilt, i par/smågrupp och helklass.
- Låt eleverna lyfta förväntningar och farhågor som finns inför mötet. Hur kan vi hantera eventuella svårigheter som kan uppstå, till exempel om det blir stelt, om det är svårt att förstå varandra, om frågor uppfattas som känsliga?
- Diskutera hur ett bra samtal skapas. Hur kan man visa att man lyssnar? Hur kan man ta hjälp av följdfrågor? Hur kan man anpassa sin kommunikation till den eller de man pratar med?
- Tydliggör att man inte behöver svara på alla frågor om man inte vill. Resonera tillsammans om hur man kan säga och agera då.
Ni kan också använda den här filmen för att ge en bild av hur en träff går till och vilka känslor och tankar som kan finnas inför och efter:
Tips
Låt gärna sfi-eleverna testa icebreakers och aktiviteter med varandra i förväg så att de känner sig bekväma med formerna.
För att grunda för givande samtal kan ni ta hjälp av lektionsupplägget Vi i kommunikation. Frågeställningar och aktiviteten Speeddejting med följdfrågor fungerar bra att använda även i den egna gruppen inför ett möte.
Stödmaterial
Här finns färdigt material ni kan använda tillsammans med filmen Möt fyra gymnasieelever. Syftet med filmen är att ge inspiration till samtalsämnen och väcka nyfikenhet kring målgruppen ni ska träffa. Den kan även användas som hörövning och som förberedande exempel på hur ungdomar kan prata.
Exempel på diskussionsfrågor till filmen: Vilka teman pratar de om? Vad tyckte ni var intressant? Är det något ni skulle vilja fråga/prata om med gymnasieeleverna ni ska träffa?