För att varje elev ska få ut så mycket som möjligt av träffarna är det viktigt att de förstår sammanhanget – vilka ni ska möta och varför. En tydlig introduktion och tid till förberedelser skapar känsla av trygga och tydliga ramar och ökar möjlighet till delaktighet inför och under träffarna.
Introducera samarbetet
Låt dina elever få veta mer om personerna de ska träffa och hur utbytet kopplar an till undervisningen och lärandemål i kurs- och läroplaner. För att skapa nyfikenhet och ge dina elever mer bakgrundskunskap kan du välja att visa någon av (eller delar av) våra filmer för elever. De är framtagna för äldre elever, men kan även användas i lägre årskurser om de sätts i ett sammanhang.
Det är även önskvärt att de får information om den specifika elevgrupp de ska träffa och på samma sätt behöver eleverna i den andra gruppen få information om er. Hur ni väljer att ge varandra information om era respektive grupper är upp till er lärare och elever.
Här nedan följer några beprövade exempel på hur ni kan göra:
Film/bilder. Skapa ett litet filmklipp eller ta stillbilder på era respektive grupper och skicka till varandra. Om du inte får skicka bilder på eleverna kan du spela in ett litet filmklipp där du själv berättar och kanske visar lite av skolan och/eller klassrummet. Ni kan dela filmklipp via till exempel wetransfer.com, som olistade klipp på Youtube eller med lösenord på Vimeo.
Ett infoblad. Sammanställ övergripande information om gruppen. Det kan exempelvis vara: var personerna bor, var de har bott tidigare, vilket/vilka språk de pratar, hur gamla de är, vad de gör utanför skolan. Håll det allmänt eller koppla an till de frågeställningar utbytet ska handla om.
Personliga presentationer. Be eleverna göra presentationer om sig själva, gärna i form av både bild och text. Antingen låter du eleverna göra en allmän presentation, eller så ber du dem koppla an till specifika frågeställningar som utbytet ska handla om.
Byt klass. Låt den andra läraren komma på besök i klassrummet (fungerar även utmärkt digitalt) och berätta om sin elevgrupp. Här ges även möjlighet att informera om utbildningskontexten eleverna befinner sig i (till exempel gymnasieprogram, sfi eller mer om ämnet de läser).
Kreativa presentationer. Låt eleverna bestämma! Informera dina elever om vad den andra gruppen behöver få veta om er. Eleverna ska presentera detta med fokus på bild och grafik snarare än text. Brainstorma kring hur ni kan göra detta på ett bra och roligt sätt.
Säg hej digitalt. Ring upp varandra via videosamtal innan ni ska ses och presentera er kort. Då finns ju även möjlighet att visa lite av klassrumsmiljön.
Låt eleverna formulera frågor
Nyfikenhet och frågor är grundläggande drivkrafter i möten mellan människor, då det skapar en känsla av att vara efterfrågad och att den egna berättelsen är värdefull. Genom att få chans att fråga om det man själv vill veta kan varje elev vara delaktig och se ett tydligt syfte med samarbetet. I själva mötet måste eleverna förstås inte hålla sig till de frågor de har formulerat, samtalet får gärna flyta i stunden. Ifall ett samtal tar stopp kan det dock kännas tryggt att ha frågor i beredskap – något som kan vara extra viktigt för elever som har svårt att komma på frågor spontant.
Här följer en steg-för-steg-guide i hur ni kan arbeta.
1. Ge eleverna förkunskap
Om innehållet i mötet knyter an till pågående eller tidigare undervisning har eleverna redan en kunskapsmässig grund. Om inte är det bra om du erbjuder eleverna en orientering kring ämnet.
Här blir även bakgrundsinformationen om den andra gruppen viktig. Den ger möjlighet att formulera frågorna utifrån förkunskap om personerna, exempelvis deras bakgrund, ålder och intressen.
2. Låt eleverna skriva frågor
Fråga eleverna: Vad vill ni passa på att fråga personerna ni kommer träffa? Vilka frågeställningar tycker ni skulle vara intressanta att samtala kring med dem? Betona gärna att mötet innebär en unik chans att få kunskap och nya perspektiv, direkt från verkliga personer. Låt eleverna skriva ner sina frågor enskilt, i par eller i smågrupper. Samtala om vad som är viktigt att tänka på när man formulerar en fråga och hur följdfrågor kan fördjupa ett samtal. Prata även om språknivå och vad som är viktigt att tänka på språkligt för att frågorna ska vara lätta att förstå.
3. Skicka frågorna till den andra gruppen
Samla ihop och visa frågorna i helgrupp. Baka gärna ihop dem om flera frågor liknar varandra. Skicka frågorna till den andra elevgruppen. Då får de chans att förbereda sig inför mötet. Dessutom ger det en känsla av att vara efterfrågad och att det finns ett verkligt intresse för det man har att berätta. Om ni har möjlighet blir det ännu mer personligt om ni filmar eller spelar in en ljudfil med elever som ställer frågorna (som komplement till den skriftliga sammanställningen).
Låt eleverna ta del av den andra elevgruppens frågor (som du får via läraren du samarbetar med). Uppmuntra eleverna att fundera på vad de skulle kunna använda som stöd när de svarar på frågor och berättar. Det kan till exempel vara att visa bilder eller föremål.
Grunda för givande samtal
Möten och samtal med andra är en fantastisk möjlighet att få tillgång till nya världar och att utveckla sin förmåga att kommunicera. Men det kan också kännas nervöst. Genom att du som lärare lyfter frågor kring samtalssituationen kan eleverna ventilera farhågor och tänka kring hur de bidrar till ett bra möte.
Här är några förslag på frågeställningar att diskutera. Kombinera gärna reflektion enskilt, i par eller smågrupp och helklass.
- Låt eleverna lyfta förväntningar och farhågor som finns inför mötet. Hur kan vi hantera eventuella svårigheter som kan uppstå, till exempel om det blir stelt, om det är svårt att förstå varandra, om frågor uppfattas som känsliga?
- Diskutera hur ett bra samtal skapas. Hur kan man visa att man lyssnar? Hur kan man ta hjälp av följdfrågor? Hur kan man anpassa sin kommunikation till den eller de man pratar med?
- Tydliggör att man inte behöver svara på alla frågor om man inte vill. Resonera tillsammans om hur man kan säga och agera då.
Tips
Ta chansen att arbeta ämnesöverskridande tillsammans med en lärare i svenska eller svenska som andraspråk. Möten och kommunikation samt reflektion kring detta ger eleverna möjlighet att träna på färdigheter kopplade till svenskämnet. Exempelvis att samtala strukturerat, att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer samt att anpassa språk till syfte och mottagare och sammanhang.