Gruppindelning

I de flesta av lektionerna är tanken att deltagarna får sitta i smågrupper. Detta för att underlätta delaktighet och ge utrymme för mer personliga samtal. Dessa grupper kan delas in på olika sätt, det är viktigt att ni lärare funderar kring vad som passar era grupper och temat för träffen.

Det finns ofta elever som har lättare att samtala och uttrycka sig, och andra som brukar ta en mer inlyssnande roll. Ni som lärare känner era elever och har förmodligen en bild av vilka elever som fungerar bäst tillsammans i den här typen av sammanhang. Om det är första gången ni gör ett utbyte kanske vissa elever behöver ha någon i sin grupp som de känner sig extra trygg med. Vi rekommenderar därför att ni i den mån det är möjligt förbereder gruppindelningar, speciellt till första tillfället.

Det kan vara svårt att ha förberedda grupper för sfi då det kan variera mycket vilka som deltar på lektioner. Det är dock en fördel om läraren på sfi förbereder så gott det går, och om inte annat delar in sfi-eleverna i par/smågrupper precis innan mötet. Fundera kring modersmål, språknivå i svenska och elevernas styrkor när ni gör indelningen.

Av samma anledning är det svårt att förbereda färdiga smågrupper med personer från respektive elevgrupp. Men om det finns en färdig uppdelning inom grupperna brukar det gå relativt smidigt att matcha ihop dem på plats.

Om ni ska ha flera träffar behöver ni också fundera på om eleverna ska vara i samma grupper följande träff. Fördelen med att behålla samma grupper är att deltagarna redan har fått lära känna varandra. Då kan det vara lättare att plocka upp trådar från gången innan och komma in i djupare samtal. Samtidigt kan det kännas jobbigt för vissa elever om de inte kände att samtalen flöt på i gruppen de satt i första gången. Oftast kommer det att ske förändringar i vilka sfi-elever som deltar vilket innebär att vissa justeringar i gruppsammansättning kommer att behöva göras oavsett. Fördelar kontra nackdelar med att ha samma grupper beror såklart också på upplägg och ämne för träffarna. Fundera på vad som är logistiskt möjligt, prata med eleverna om vad de tycker och planera sedan utifrån er samlade bedömning.

Om instruktionerna för träffen är tydliga, förberedelserna väl gjorda och ämnet lättsamt fungerar det i många fall även bra med slumpvis indelning. Ni kan låta slumpen avgöra genom att använda en samarbetsövning. Se exempel på övningar som kan användas för att dela in i grupper och tankar kring samtalstid och grupprotationer nedan.

Exempel på övningar

Para-ihop-sig-lek

Den här övningen kan göras olika lång beroende på tidstillgång. Den fungerar även som en icebreaker i en större grupp.

Så här gör ni:

Förbered ett antal frågor med olika svarsalternativ som deltagarna ska gruppera sig utifrån. Det kan till exempel vara månaden/årstiden de är födda, färg på skorna, vad de dricker på morgonen (vatten/kaffe/te/ingenting), klädesplagg de har på sig, färg på huset de bor i och så vidare. Ledaren instruerar sedan deltagarna att para ihop sig utifrån frågan, exempelvis ”bilda en grupp av fem med personer som har samma färg på skorna”.

När deltagarna har lyckats bilda grupper (slå eventuellt ihop mindre grupper till en) får de en följdfråga. Följdfrågan kan antingen vara kopplad till den tidigare frågan eller vara en konversationsstartare som till exempel ”Vad gör du helst på fritiden?”. Låt dem samtala ett tag i smågrupperna och ge sedan en ny fråga som de ska gruppera sig utifrån. Detta kan repeteras olika många gånger beroende på tidstillgång, men det är bra att göra några rundor för att så många som möjligt ska få prata med varandra. När ni har fått blandade slumpvisa grupper kan ni använda dem för fortsatta samtal i smågrupper.

Tips! För att göra instruktionerna tydligare kan bildstöd användas med projektor.

Ni kan även använda denna övning istället för grupprotation. Det vill säga ge i uppdrag att para ihop sig kopplat till en frågeställning och sedan låta följdfrågorna vara kopplade till själva lektionstemat. Detta fungerar dock bäst med ett ämne som är intressant att få många perspektiv på, men inte är så personligt/känsligt att prata om.

Ställa sig i ordning

Den här övningen går ut på att gruppen ska sortera sig efter ett givet tema. Det går att dela upp gruppen i två halvor om det är många deltagare.

Så här gör ni:

Förklara att deltagarna ska ställa sig på rad i ordning efter till exempel när de vaknade på morgonen, deras husnummer, hur lång tid det tog dem att ta sig till platsen ni är på, eller liknande. När de är klara går ledaren igenom ledet en efter en och kollar av om de har lyckats.

Ledaren ber sedan deltagarna stå kvar och delar upp ledet i mindre grupper för fortsatta samtal i smågrupper. Beroende på hur ledet ser ut kan ledaren antingen räkna 1,2,3,1,2,3 eller ”hugga” av ledet i lagom stora grupper.

Tips! Den här övningen kan också göras utan tal. Deltagarna behöver då hitta andra sätt att kommunicera, till exempel genom gester. Det kan vara av värde att göra övningar där svenskkunskaper blir obetydliga för att det tar bort skillnader i förutsättningar mellan elevgrupperna.

Tänk på! Undvik att be deltagarna att sortera sig efter sådant som kan vara känsligt eller personligt, till exempel längd, hårlängd eller ålder.

Var noga med att förtydliga vilken ände av ledet som betyder vad.

Samtalstid i grupper

Det är viktigt att anpassa tiden för samtalen till ämnet som ska pratas om. Är det ett smalt ämne kanske grupperna inte behöver så lång tid, medan ett bredare ämne kräver längre tid. Detta gäller också när det kommer till grupprotationer, det vill säga hur länge deltagarna sitter kvar i samma gruppkonstellation. Tänk på att känsliga ämnen kan vara jobbiga att prata om med många olika personer och att det då kan vara en fördel att sitta kvar i samma grupper en längre tid.