En muntlig källa

Vad säger en förstahandskälla? Genom enskilda intervjuer får elever fler perspektiv på ett förvalt ämne.

Närbild på gymnasieelev som lyssnar på en annan person
Teman

Fritt

Kurser

Gymnasiearbete, Samhällskunskap 1, Textkommunikation, Sociologi

Form

Möte mellan enskilda personer

Genom att ge elever möjlighet att tillgodogöra sig information från förstahandskällor får eleverna en starkare relation till ämnena och tillgång till fler perspektiv och erfarenheter. Samtidigt får intervjupersonerna bidra som resurser.

Så här gör du

Elever intervjuar en eller flera personer kopplat till ett bestämt tema som eleverna vill ha mer information om. Intervjupersonen fungerar då som en muntlig källa och blir en resurs och ”expert” utifrån sina levda erfarenheter. Det kan exempelvis handla om erfarenheter från att leva eller växa upp i ett visst land/kultur, hur samhällsfunktioner eller politiska system ser ut och fungerar, språk och mångspråkighet, olika skolsystem, samtida kultur, miljö- och rättighetsfrågor, företagande och arbetsrätt, med mera.

Innehållet i detta lektionsupplägg utgår ifrån elevernas uppgift och valda ämne. Inom många kurser betonas att elever ska söka, jämföra och granska information från olika sorters källor. Det möjliggörs här på ett naturligt sätt och upplägget går därför att använda inom fler kurser än de specificerade under Koppling till kursmål.

Planering

Först behöver du som lärare ta kontakt med en lärare inom den andra skolformen, eller kontakta oss för hjälp med matchning.

  • Ange tidsperspektiv (när dina elever kommer att få uppgiften och när de ska lämna in den) och hur många elever som är intresserade av att bli matchade med en intervjuperson.
  • Ge en kort beskrivning av uppgiften så att den andra läraren kan informera och fråga sina elever om intresse av att bli intervjuad, samt sedan matcha dem med dina elever. Tänk på att försöka göra en beskrivning som är lätt att förstå och intresseväckande för de som ska tillfrågas.
  • Om det rör sig om ett individuellt arbete eller gymnasiearbete kan såklart eleverna själva förbereda en beskrivning av vilka frågeställningar de skulle vilja prata om, med vilken typ av person och varför.
  • Bestäm hur ni ser till att matchade elever får tillgång till varandras kontaktuppgifter (om uppgiften ska göras utanför lektionstid).

Här finns en kort checklista för den elev som gör intervju om vad som är bra att hålla koll på inför och under mötet. Dela den med din elev.

Koppling till kursmål

Gymnasiearbete

Det finns ingen ämnesplan för gymnasiearbetet, istället är det examensmålen som ska styra hur gymnasiearbetet utformas och vad det innehåller. Och det är också utifrån examensmålen som läraren bedömer arbetet.

Gymnasiearbetet på de högskoleförberedande programmen ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier, i första hand inom de områden som programmet riktar sig mot.

I sitt gymnasiearbete kan elever till exempel välja att använda intervjuer som en kompletterande metod till textanalys. Det ger eleven möjlighet att tillämpa intervjumetodik som en övning för framtida studier.

Samhällskunskap 1

Centralt innehåll

  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.
Textkommunikation (Mediekommunikation)

Centralt innehåll

  • Produktion och analys av journalistiska texter grundade på fakta och saklighet utifrån journalistikens principer.
  • Grundläggande journalistiska och reklaminriktade arbetssätt, till exempel intervjuer och research.
Sociologi

Syfte

Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
  • sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.