Tro och livssyn

Vad kan tro betyda för människor? Samtal om tro och livsåskådning, levnadsregler och traditioner.

Hand som håller i ett ljus
Teman

Kultur och kulturella koder, Högtider och traditioner, Tro och livsåskådning

Kurser

Religionskunskap åk 4-6, Svenska åk 4-6, Svenska som andraspråk åk 4-6

Form

Samtal i smågrupper

Genom varandra får deltagarna insyn i hur tro, religion och livsåskådning tar sig uttryck i individers vardag och i samhället runt omkring. Tillsammans utforskar de hur olika personer och religioner beskriver godhet, kärlek, liv och död. Samtidigt får deltagarna träna sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation, samt söka information från olika typer av källor.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för yngre elever i grundskolan eller för sfi.

Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag om att arbeta vidare för åk 4-6 respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Vilken roll kan tro och livsåskådning ha (eller inte ha) i olika individers liv?
  • Hur kan religionstillhörighet ta sig uttryck i vardagslivet?
  • Vilka ritualer finns i olika kulturer/religioner för att markera olika skeden i livet?
  • Hur ser olika personer på kärlek, liv och död? Hur är de synsätten kopplade till tro och livsåskådning?
  • Hur ser olika personer på vad det innebär att göra gott?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Frågekort. Förberedda frågekort med ämnen och frågeställningar kan användas för att underlätta samtal där alla deltagare får dela med sig.
  • Mina levnadsregler. Ge alla tid att tänka ut och skriva ner 3-5 regler som de tycker är viktiga i livet, om hur de vill att människor ska vara mot varandra (kan även göras som förberedelse). Låt sedan deltagarna sitta i smågrupper, lägga fram och berätta om sina “levnadsregler” på bordet och sedan jämföra.
  • Ritualer i livet. Alla kulturer och religioner har ritualer för viktiga händelser i livet. Låt deltagarna sitta i smågrupper och berätta för varandra hur man gör i den egna kulturen/religionen vid en eller flera av dessa händelser. Uppmuntra gärna deltagarna att söka fram och visa bilder på telefoner eller plattor.
    • När ett barn föds
    • När ett barn välkomnas (till exempel dop)
    • När några gifter sig
    • När en familjemedlem begravs

Tänk på!

En del vill gärna dela med sig av sin personliga relation till tro och livsåskådning, för andra kan det vara känsligt. Uppmuntra deltagarna att vara lyhörda för varandra i samtalen och var tydlig med att en person inte behöver svara på en fråga om hen inte vill.

Koppling till kursplaner

Religionskunskap åk 4-6

Syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
  • förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Centralt innehåll

Religioner och andra livsåskådningar

  • Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
  • Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga plat­ser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
  • Några huvuddrag inom hinduism och buddhism.
  • Likheter och skillnader mellan och inom några religioner.
  • Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle

  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
  • Människors religiösa och livsåskådningsmässiga tillhörigheter i Sverige i dag samt hur detta har förändrats över tid.

Etik och livsfrågor

  • Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån ele­ver­nas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexua­litet.
  • Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
Svenska åk 4-6

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

Tala, lyssna och samtala

  • Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Svenska som andraspråk åk 4-6

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

Tala, lyssna och samtala

  • Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och använda olika språk som resurs.
  • Olika former av strukturerade samtal, till exempel dialoger och intervjuer.
  • Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera och exemplifiera.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
  • sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.