Vad är ett hem och hur kan en familj se ut? Samtal om boende, familjerelationer och barns rättigheter.
Kultur och kulturella koder, Historia, Bostad och hemmet, Känslor och relationer, Barn, Familj och släkt, Rättigheter
SO åk 1-3, Samhällskunskap åk 4-6, Svenska åk 1-3, Svenska åk 4-6, Svenska som andraspråk åk 1-3, Svenska som andraspråk åk 4-6
Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor
Deltagarna delar berättelser om sina hem och familjer. Därmed får de fler perspektiv på hur hem och familjer kan se ut och fungera i olika delar av världen. Samtidigt tränar de sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektionsupplägg har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för yngre elever i grundskolan eller för sfi.
Utforma träffarna. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Låt eleverna (ej åk 1-3) göra vår digitala utvärdering efter utbytet. Följ också gärna upp träffen genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag om att arbeta vidare för åk 1-3, åk 4-6 respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av ett utbyte. Utifrån det område ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.
- Vad är ett hem?
- Är det viktigt att ha ett hem? Varför/varför inte?
- Vad är viktigt för att må bra i ett hem?
- Hur kan det vara att ha flera hem?
- Vilka bor tillsammans? Varför bor familjemedlemmar tillsammans eller inte? Var bor äldre personer?
- Vad är en familj? Hur kan familjer se ut? Vad är viktigt i familjen? Hur är man mot varandra?
- Hur länge är man barn? När är man ung? Vuxen?
- Vem gör vad i hemmet? Hjälper barnen till med saker?
- Vilka regler finns i hemmet? Om man är vuxen, vilka regler fanns i ens hem när en växte upp?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Min familj. Låt alla göra en teckning av sina barndomshem och personerna som bodde där (ge en kort, tydligt avgränsad tid för detta). Därefter får alla visa sina teckningar för varandra i smågrupperna och berätta om sig och sin familj.
- Min tidslinje. Låt deltagarna göra en tidslinje på ett papper med en linje från 0-120 år där de markerar olika livshändelser, eller för barnens del, när de tror att livshändelserna kommer inträffa (låt dem rita själva eller använd pdf nedan). Frågorna kan till exempel vara: När slutade/slutar du skolan? När flyttade/flyttar du hemifrån? När fick/får du ditt första jobb? Om man har, eller vill ha barn, när föds de? Låt var och en visa upp och berätta om sin tidslinje i smågrupperna. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om frågeställningar som: Hur länge är man barn? När är man ung? När blir man vuxen?
- Mitt namn och min familj. Låt deltagarna skriva alla sina namn och efternamn på varsitt papper. Deltagare från sfi som kan språk med andra skriftspråk än det som används i svenskan kan gärna skriva sina namn på dessa skriftspråk också. Sedan säger och visar alla sina namn och förklarar vad de eventuellt betyder och hur de avspeglar familjen man är del av – vem man är barn till, vem man är gift med t ex. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om hur man får/ger namn och efternamn i olika kulturer och samhällen.
- Mina viktigaste saker. Deltagarna får varsin penna och papper. Var och en ska på sitt papper rita tre bilder på saker som är viktiga för dem/finns i deras hem. För att det inte ska bli fokus på prestation kopplat till ritandet är det bra att inte ge deltagarna för lång tid. Berätta att de bara har några minuter på sig och att det inte spelar någon roll hur bilderna ser ut. När tiden har gått ut och alla i gruppen har ritat visar en person i taget upp sitt papper och berättar om bilderna.
Tänk på!
Tänk på att det finns många föreställningar både kring begreppet hem och familj. Var noga med att som ledare inte befästa normer kring kärnfamilj m.m. i hur samtal inleds och planeras.
Tips
Uppmuntra eleverna att använda bilder, videor och föremål som stöd när de berättar om sina familjer och hem. Sfi-eleverna får gärna ta med bilder på sina nuvarande hem och tidigare hem om de har (till exempel i sina telefoner).
I grundskolan skulle ni även kunna följa upp den här lektionen med följande aktivitet:
- Barns rättigheter: Flera av frågeställningarna i denna lektion kopplar an till Barnkonventionen och dess artiklar om barns rättigheter. Följ upp träffen med samtal om några av artiklarna (t.ex. artikel 1, 2, 6, 9, 12, 27, 28, 31). Vad innebär de och varför är de viktiga? Vilken rättighet är det vanligt att vuxna bryter mot? Fick de höra något under träffen som knyter an till barns rättigheter eller att de har brutits mot?
Koppling till kursmål
SO åk 1-3
Centralt innehåll
Att leva tillsammans
- Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
- Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
Att leva i världen
- Mänskliga rättigheter inklusive alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Att undersöka verkligheten
- Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
Samhällskunskap åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
- Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
- Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Samhällsresurser och fördelning
- Exempel på skilda ekonomiska och sociala villkor för barn, i Sverige och i olika delar av världen.
Rättigheter och rättsskipning
- De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
Granskning av samhällsfrågor
- Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Svenska åk 1-3
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa,
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Svenska åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa,
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Språkbruk
- Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
- Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Svenska som andraspråk åk 1-3
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Svenska som andraspråk åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och använda olika språk som resurs.
- Olika former av strukturerade samtal, till exempel dialoger och intervjuer.
- Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera och exemplifiera.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
Svenska som andraspråk grund vux
Syfte
Genom undervisningen i kursen svenska som andraspråk ska eleven sammanfattningsvis ges förutsättningar:
- att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
- att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att eleven får tilltro till sin språkförmåga
- att utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- till rika möjligheter att kommunicera på svenska i funktionella och meningsfulla sammanhang
- att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.
Centralt innehåll (delkurs 1-4)
Tala, lyssna och samtala
- Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer med anknytning till vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv.
- Strategier för att lösa språkliga problem, till exempel att använda omformuleringar och förklaringar.
- Att medverka i olika samtal och diskussioner, till exempel att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, uttrycka åsikter, ställa följdfrågor, bemöta argument och ta initiativ till nya frågeställningar eller ämnesområden.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande om olika ämnen för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel för att planera och genomföra muntliga presentationer, till exempel stödord, bilder, digitala medier och verktyg.
- Uttal, betoning och satsmelodi. Olika variationer av talad svenska.
