Min plats på jorden

Hur ser det ut där du bott tidigare eller bor nu? Vår närmiljö jorden runt.

Två fingrar från olika personer pekar på jordglob
Teman

Kultur och kulturella koder, Historia, Bostad och hemmet, Mänskliga rättigheter

Kurser

SO åk 1-3, Svenska åk 1-3, Svenska som andraspråk åk 1-3

Form

Samtal i smågrupper

Deltagarna får tillsammans lära sig om hur det är att leva i närområdet och världen. Med stöd av kartor och varandra får de kunskap om hur människor och samhällen formas av närmiljön. Samtidigt tränar de sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektionsupplägg har samma arbetsgång.

Planera tillsammansSätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för yngre elever i grundskolan eller för sfi.

Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag om att arbeta vidare för åk 1-3 respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Var bor vi? Om vi har flyttat – var i världen har vi bott tidigare?
  • Var har ens föräldrar/vårdnadshavare bott? Ens far- och morföräldrar? Var bor ens familjemedlemmar idag?
  • Hur ser det ut där man bor/där man bott tidigare? Vad kan man göra i närområdet? Vilka bra (roliga/fina/vackra) platser finns i närheten?
  • Hur långt är/var det till närmaste mataffär, sjukhus eller skola? Kan/kunde man gå eller behövde man åka buss, bil eller annat?
  • Hur är naturen och klimatet där man bor eller har bott tidigare?
  • Vilka språk talas där man bor eller har bott tidigare? Vad äter, dricker och firar man?
  • Vad gör en plats till en bra plats? Vad är en dålig plats?
  • Vilken är ens favoritplats i världen?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Vi och världen. Var bodde du eller dina föräldrar/vårdnadshavare under barndomen? Skriv ut kartor till varje smågrupp och lägg på borden (gärna i A3-format). Låt alla (både barn och vuxna) välja en varsin färgpenna. Alla i gruppen behöver välja olika färger. Deltagarna skriver sina initialer där de eller föräldrarna bodde under barndomen alternativt gör en prick på kartan och skriver sitt namn vid sidan om med samma färgpenna. Kartorna kan sedan lamineras och sparas för att jobbas vidare med eller refereras till. Om ni har tillgång till surfplattor kan ni skapa digitala kartor där varje deltagare får sätta en pin och namnge den med sitt namn. Då finns möjlighet att zooma in och ut och sätta kartnålar på mer exakta punkter.
  • Hitta rätt. Gör en utmaning där smågrupperna ska leta sig fram i närområdet/på skolområdet, skattjakt/geocaching eller tipspromenad.
  • Min favoritplats. Be eleverna fota en plats i närområdet som de tycker om, låt dem sedan berätta för varandra i blandade smågrupper.
  • Ett barndomshem. Be barnen rita huset där de bor nu och sfi-deltagarna huset där de bodde som barn (om de bor/har bott i flera kan de välja ett av dem). Låt dem sedan visa och berätta för varandra i smågrupperna om hur det ser/såg ut och vilka som bor/bodde där. Tänk på! För att det inte ska bli så mycket fokus på prestation kopplat till ritandet är det bra att inte ge deltagarna för lång tid. Berätta att de bara har någon/några minuter på sig och att det inte spelar någon roll hur bilderna ser ut.
  • Ring upp ett annat land. Ta hjälp av någon av deltagarna för att få kontakt med och ha ett videosamtal mellan er och en person i ett annat land som ger en liten guidad visning av sin närmiljö där den befinner sig.
  • Quiz. Låt deltagarna samarbeta i smågrupperna och ”tävla” mot de andra grupperna genom att göra ett quiz/frågesport om olika platser i världen (kanske baserat på de teman och länder de har pratat om?). Skapar ni ett digitalt quiz räcker det om en deltagare i gruppen tar upp quizet på sin mobil eller skol-surfplatta.

Tips

Ge eleverna möjlighet att förbereda sig innan träffen. Sfi-eleverna förbereder sig för att kunna berätta om platser de bott på innan, gärna genom att förbereda bilder, föremål, kartor och/eller jordglob att ha som stöd. Grundskoleeleverna får fundera över skolans närområde. Detta för att kunna jämföra hur deras närområde ser ut jämfört med sfi-elevernas beskrivningar av andra länder. Vad finns i närområdet? Finns det sjöar, hav, skog, fjäll, åkrar? Är det på landet, i en by eller stad? Finns det affärer, vägar, skola, sjukhus? Ni kan till exempel bygga upp skolans närområde av återvunna material eller tillsammans rita en karta. Det blir då ett stöd när grundskoleeleverna sedan ska berätta för de vuxna.

Koppling till kursmål

SO åk 1-3

Centralt innehåll

Att leva i närområdet

  • Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga före­mål kan berätta om livet där under olika tider.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

  • Rumsliga förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Namn och läge på världsdelarna och världshaven samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och obser­vationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
  • Mentala kartor, till exempel över närområdet, skolvägar eller andra platser som är betydelsefulla för eleven.
Svenska åk 1-3

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

Tala, lyssna och samtala

  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
  • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Svenska som andraspråk åk 1-3

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

Tala, lyssna och samtala

  • Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
  • Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
  • Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
  • sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.