Varför bor vissa på bondgård och andra i det vilda? Vilka får sova i våra sängar? Samtal om djur.
Djur och Natur, Känslor och relationer
Svenska åk 1-3, Svenska som andraspråk åk 1-3, NO åk 1-3, Svenska åk 4-6, Svenska som andraspråk åk 4-6, Biologi åk 4-6
Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor
Deltagarna samtalar om djur utifrån personliga erfarenheter och tankar. Tillsammans utvecklar de kunskaper om biologiska sammanhang och utforskar samspelet mellan människan och hennes omgivning. Samtidigt får deltagarna träna sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för yngre elever i grundskolan eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag om att arbeta vidare för åk 1-3, åk 4-6 respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av utbytet. Utifrån det område ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.
- Vilka djur brukar finnas på en bondgård? Är det samma i olika länder?
- Vad är ett husdjur? Varför har man dem? Vilka djur har man inte som husdjur?
- Vad finns det för vilda djur där du bor/har bott tidigare?
- Vilka djur skulle du vilja träffa på i naturen? Vilka skulle du inte vilja träffa/vilka vill inte träffa dig?
- Vilka djur är de farligaste? Finns det olika sätt djur kan vara farliga på?
- På vilka sätt har människan haft nytta och glädje av djuren? Och tvärtom, har djuren haft glädje av människan?
- Vilka djur kan man äta? Vilka anses vara de godaste (delikatesser)?
- Vilka djur äter man absolut inte? Vad kan det bero på? Skiljer det sig mellan olika länder?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Ett eget djur. Har du ett husdjur eller en önskan om ett eget husdjur? Gå varvet runt i gruppen och berätta för varandra! Fungerar bra som icebreaker.
- Nöff eller oink – vad säger djur på olika språk? Låt deltagarna berätta för varandra hur gris, ko, hund, katt och andra vanliga djur låter på deras språk. Låt gärna grupperna ha bilder på vanliga djur framför sig under aktiviteten.
- Djurcharader. Övningen går ut på att deltagarna ska dramatisera ett djur utan att prata, dvs. med hjälp av gester och kroppsspråk. De andra deltagarna får gissa. Varje deltagare får ett bildkort var och får i tur och ordning dramatisera yrket på kortet. Självklart ska det vara frivilligt och deltagare ska alltid ha möjlighet att passa. Här kan ni hitta bildkort.
- Ordspråk om djur. Arbeta förberedande i respektive grupp kring ordspråk eller idiom med djur. Låt deltagarna välja varsitt ordspråk/idiom som de sedan berättar om för varandra i smågrupperna. Finns liknande ordspråk på flera språk?
- Sånger och lekar. Låt deltagarna förbereda sig genom att träna in en sång med djurtema eller planera en/några lekar med anknytning till djur (till exempel: björnen sover, hunden och benet, kom alla mina kycklingar). Avsätt tid till att sjunga tillsammans och/eller leka lekar.
- Quiz. Avsluta träffen med en frågesport om djur i olika delar av världen (om det finns möjlighet gärna baserat på djur och information som har presenterats av deltagarna). Låt dem svara i sina blandade smågrupper.
- Besöka en bondgård. Gör ett gemensamt studiebesök på en bondgård. Förutom att vara en aktivitet för deltagarna att göra tillsammans så får de olika grupperna underlag för att arbeta vidare på olika sätt. Ni kan till exempel fokusera på mjölk/livsmedelsproduktion, djurhållning eller yrkesliv. Den här aktiviteten passar bäst när deltagarna redan har träffats en gång.
Koppling till kursmål
NO åk 1-3
Centralt innehåll
Året runt i naturen
- Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.
Svenska åk 1-3
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa,
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Svenska som andraspråk åk 1-3
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs.
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Biologi åk 4-6
Centralt innehåll
Natur och miljö
- Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
- Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
Systematiska undersökningar och granskning av information
- Kritisk granskning och användning av information som rör biologi.
Svenska åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa,
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Svenska som andraspråk åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och använda olika språk som resurs.
- Olika former av strukturerade samtal, till exempel dialoger och intervjuer.
- Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera och exemplifiera.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
