Familjen i samhället

Hur kan familjer se ut? När är man barn, ung, vuxen? Samtal om familjerelationer och normer.

Stor handflata med liten hand i
Teman

Kultur och kulturella koder, Historia, Bostad och hemmet, Känslor och relationer, Barn, Familj och släkt

Kurser

Samhällskunskap åk 4-6, Religionskunskap åk 4-6, Svenska åk 4-6, Svenska som andraspråk åk 4-6

Form

Samtal i smågrupper

Deltagarna delar berättelser om sina familjer. Därmed får de fler perspektiv på hur familjer kan se ut och fungera i olika delar av världen. Samtidigt tränar de sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för yngre elever i grundskolan eller för sfi.

Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag om att arbeta vidare för åk 4-6 respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Vad är en familj? Hur kan familjer se ut?
  • Vilka bor tillsammans? Varför bor familjemedlemmar tillsammans eller inte? Vem tar hand om barn om föräldrarna jobbar? Var bor äldre personer?
  • Hur länge är man barn? När är man ung? När flyttar man hemifrån?
  • Hur ser man på kärlek, relationer, samboskap och giftermål i olika familjer, kulturer och tider?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Min familj. Låt alla göra en teckning av sitt/sina barndomshem och personerna som bor/bodde där (ge en kort, tydligt avgränsad tid för detta). Sedan får alla visa sina teckningar och berätta om sig och sin familj. Du kan också låta alla berätta med stöd av bilder som de har med sig.
  • Mitt porträtt av din familj. Låt deltagarna sitta i par, ett barn och en vuxen, och berätta för varandra om sina familjer. Vilka ser jag som mina familjemedlemmar? Vilken relation har vi till varandra? Sedan får deltagarna rita en teckning av den andres familj och skriva namn på de olika personerna, och gärna ställa frågor till varandra under tiden.
  • Min tidslinje. Låt deltagarna göra en tidslinje på ett papper med en linje från 0-100 år där de markerar olika livshändelser, eller för barnens del, när de tror att livshändelserna kommer inträffa. Frågorna kan till exempel vara: När slutade du skolan? När flyttade du hemifrån? När fick du ditt första jobb? När fick du ditt första barn? Sedan visar var och en upp sin tidslinje. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om frågeställningar som: Hur länge är man barn? När är man ung? När blir man vuxen?
  • Mitt namn och min familj. Låt deltagarna skriva alla sina namn och efternamn på varsitt papper. Sedan säger och visar alla sina namn och förklarar vad de eventuellt betyder och hur de avspeglar familjen man är del av – vem man är barn till, vem man är gift med. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om hur man får/ger namn och efternamn i olika kulturer och samhällen.
  • Ring upp ett annat land. Ta hjälp av någon av deltagarna för att få kontakt med och ha ett videosamtal med en familjemedlem i ett annat land, som ger en liten guidad visning av sin närmiljö där hen befinner sig. Övningen kan också läggas upp som en gissningslek, där deltagarna genom frågor får gissa sig fram till i vilket land personen befinner sig.

Tänk på!

Tänk på att det finns många föreställningar både kring begreppet hem och familj. Var noga med att som ledare inte befästa normer kring kärnfamilj m.m. i hur samtal inleds och planeras.

För att förebygga kränkningar, prata vid den första träffen om vilka regler ni vill ha för att det ska kännas tryggt för alla att samtala. Det kan till exempel handla om att respektera att vi är och lever olika, och att inte säga saker som kan uppfattas som kränkande.

Tips

I grundskolan skulle ni kunna följa upp den här lektionen med någon av följande aktiviteter:

  • Barns rättigheter. Flera av frågeställningarna i denna lektion kopplar an till Barnkonventionen och dess artiklar om barns rättigheter. Följ upp träffen med samtal om några av artiklarna (t.ex. artikel 1, 2, 6, 9, 12, 27, 28, 31). Vad innebär de och varför är de viktiga? Vilken rättighet är det vanligt att vuxna bryter mot? Fick de höra något under träffen som knyter an till barns rättigheter eller att de har brutits mot?
  • Skriftlig reflektion. Ge eleverna i uppgift att skriva en reflekterande text som besvarar frågan Vad är en familj? Låt dem referera till och inspireras av samtalen de haft under träffen.

Koppling till kursplaner

Samhällskunskap åk 4-6

Syfte

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
  • Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar.

Centralt innehåll

Individer och gemenskaper

  • Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.
  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Religionskunskap åk 4-6

Centralt innehåll

Identitet och livsfrågor

  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Etik

  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.
  • Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Svenska åk 4-6

Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

Tala, lyssna och samtala

  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

Svenska som andraspråk åk 4-6

Syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • välja och använda språkliga strategier,
  • söka information från olika källor och värdera dessa

Centralt innehåll

Tala, lyssna och samtala

  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Informationssökning och källkritik

  • Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.