Hur kan familjer se ut? När är man barn, ung, vuxen? Samtal om familjerelationer och normer.
Kultur och kulturella koder, Historia, Bostad och hemmet, Känslor och relationer, Barn, Familj och släkt
Samhällskunskap åk 4-6, Religionskunskap åk 4-6, Svenska åk 4-6, Svenska som andraspråk åk 4-6
Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor
Deltagarna delar berättelser om sina familjer. Därmed får de fler perspektiv på hur familjer kan se ut och fungera i olika delar av världen. Samtidigt tränar de sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för yngre elever i grundskolan eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag om att arbeta vidare för åk 4-6 respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av ett utbyte. Utifrån det område ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.
- Vad är en familj? Hur kan familjer se ut?
- Vilka bor tillsammans? Varför bor familjemedlemmar tillsammans eller inte? Vem tar hand om barn om föräldrarna jobbar? Var bor äldre personer?
- Hur länge är man barn? När är man ung? När flyttar man hemifrån?
- Hur ser man på kärlek, relationer, samboskap och giftermål i olika familjer, kulturer och tider?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Min familj. Låt alla göra en teckning av sitt/sina barndomshem och personerna som bor/bodde där (ge en kort, tydligt avgränsad tid för detta). Sedan får alla visa sina teckningar och berätta om sig och sin familj. Du kan också låta alla berätta med stöd av bilder som de har med sig.
- Mitt porträtt av din familj. Låt deltagarna sitta i par, ett barn och en vuxen, och berätta för varandra om sina familjer. Vilka ser jag som mina familjemedlemmar? Vilken relation har vi till varandra? Sedan får deltagarna rita en teckning av den andres familj och skriva namn på de olika personerna, och gärna ställa frågor till varandra under tiden.
- Min tidslinje. Låt deltagarna göra en tidslinje på ett papper med en linje från 0-100 år där de markerar olika livshändelser, eller för barnens del, när de tror att livshändelserna kommer inträffa. Frågorna kan till exempel vara: När slutade du skolan? När flyttade du hemifrån? När fick du ditt första jobb? När fick du ditt första barn? Sedan visar var och en upp sin tidslinje. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om frågeställningar som: Hur länge är man barn? När är man ung? När blir man vuxen?
- Mitt namn och min familj. Låt deltagarna skriva alla sina namn och efternamn på varsitt papper. Sedan säger och visar alla sina namn och förklarar vad de eventuellt betyder och hur de avspeglar familjen man är del av – vem man är barn till, vem man är gift med. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om hur man får/ger namn och efternamn i olika kulturer och samhällen.
- Ring upp ett annat land. Ta hjälp av någon av deltagarna för att få kontakt med och ha ett videosamtal med en familjemedlem i ett annat land, som ger en liten guidad visning av sin närmiljö där hen befinner sig. Övningen kan också läggas upp som en gissningslek, där deltagarna genom frågor får gissa sig fram till i vilket land personen befinner sig.
Tänk på!
Tänk på att det finns många föreställningar både kring begreppet hem och familj. Var noga med att som ledare inte befästa normer kring kärnfamilj m.m. i hur samtal inleds och planeras.
För att förebygga kränkningar, prata vid den första träffen om vilka regler ni vill ha för att det ska kännas tryggt för alla att samtala. Det kan till exempel handla om att respektera att vi är och lever olika, och att inte säga saker som kan uppfattas som kränkande.
Tips
I grundskolan skulle ni kunna följa upp den här lektionen med någon av följande aktiviteter:
- Barns rättigheter. Flera av frågeställningarna i denna lektion kopplar an till Barnkonventionen och dess artiklar om barns rättigheter. Följ upp träffen med samtal om några av artiklarna (t.ex. artikel 1, 2, 6, 9, 12, 27, 28, 31). Vad innebär de och varför är de viktiga? Vilken rättighet är det vanligt att vuxna bryter mot? Fick de höra något under träffen som knyter an till barns rättigheter eller att de har brutits mot?
- Skriftlig reflektion. Ge eleverna i uppgift att skriva en reflekterande text som besvarar frågan Vad är en familj? Låt dem referera till och inspireras av samtalen de haft under träffen.
Koppling till kursplaner
Samhällskunskap åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
- kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
- Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
- Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Rättigheter och rättsskipning
- De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
Religionskunskap åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.
Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
- Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
Religion och samhälle
- Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
Etik och livsfrågor
- Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
- Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
Svenska åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa,
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Svenska som andraspråk åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och använda olika språk som resurs.
- Olika former av strukturerade samtal, till exempel dialoger och intervjuer.
- Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera och exemplifiera.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
