Tro och livsåskådning

Vad kan tro betyda, och hur kan det ta sig uttryck i livet? Samtal om tro, livsåskådning och sekularisering.

Tre personer som samtalar
Teman

Kultur och kulturella koder, Högtider och traditioner, Tro och livsåskådning

Kurser

Religionskunskap åk 7-9, Religionskunskap 1 och 2

Form

Samtal i smågrupper

Tillsammans utforskar deltagarna hur tro, religion och livsåskådning tar sig uttryck i individers vardag och i samhället runt omkring. De får också träna sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.

Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Vilken roll kan tro och livsåskådning ha (eller inte ha) i olika individers liv?
  • Hur kan religionstillhörighet ta sig uttryck i vardagslivet?
  • Hur kan det vara att upprätthålla sin trosutövning i ett nytt samhälle?
  • Hur kan det vara att leva i ett sekulariserat samhälle? Att leva i ett samhälle där religion har ett större inflytande?
  • Kan ni se skillnader i unga och äldres tankar om tro och religion?
  • Vilka ritualer finns i olika kulturer/religioner för att markera olika skeden i livet? Är de viktiga att fira/bevara? Varför?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Frågekort. Om ni vill kan ni använda metoden Frågekort för samtalen i smågrupper.
  • Betydelsefulla symboler. Be eleverna att välja en symbol kopplat till tro/livsåskådning/livssyn som betyder någonting för dem. Ge sedan tid i smågrupperna att berätta för varandra vilka symboler de har valt, varför de har valt dem och vad de betyder för dem.
  • Skapa en kalender tillsammans. Jobba först i smågrupper. Uppmuntra alla att tänka på vilka högtider och andra viktiga dagar de brukar fira under ett år och skriva ner dem på post-it-lappar. Låt sedan grupperna placera ut post-it-lapparna på en tidslinje. Gå igenom i större grupper/helgrupp vilka högtider och firanden som finns med i kalendern. Stanna gärna upp och låt deltagare berätta om några av dem. Många högtider infaller vid olika tidpunkter olika år. Det kan därför vara bra att utgå ifrån det aktuella läsåret/kalenderåret när ni gör er tidslinje/kalender.
  • Mina levnadsregler. Ge alla tid att tänka ut och skriva ner 3-5 levnadsregler/värderingar/motton som de tycker är viktiga och försöker följa i livet. Det är bra om eleverna får göra detta som förberedelse inför träffen. Låt sedan deltagarna berätta om sina “levnadsregler” i smågrupperna. Be även deltagarna fundera över varifrån deras levnadsregler kommer. Har de religiös, kulturell eller juridisk grund? Kommer de från föräldrarnas uppfostran? Den här aktiviteten passar bäst i mitten eller slutet av en träff, alternativt på en andra träff.

Tänk på!

En del vill gärna dela med sig av sin personliga relation till tro och livsåskådning, för andra kan det vara känsligt. Uppmuntra deltagarna att vara lyhörda för varandra i samtalen och var tydlig med att en person inte behöver svara på en fråga om hen inte vill.

Koppling till kursmål

Religionskunskap åk 7-9

Syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
  • förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
  • förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.

Centralt innehåll

Religioner och andra livsåskådningar

  • Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av me­ning, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden.
  • Centrala tankegångar inom kristendom, islam, judendom, hinduism och budd­hism.
  • Likheter och skillnader i religiösa tolkningar och praktiker mellan och inom olika religioner. Huvudinriktningar inom kristendom och andra religioner.
  • Tolkning av och samtal om religiös och livsåskådningsmässig symbolik och mening i Bibeln och andra religiösa urkunder, samt i ritualer och este­ti­ska uttryck.
  • Religionernas uppkomst, spridning och geografiska utbredning i dag.
  • Orientering om sekulära livsåskådningar och livshållningar, till exempel hu­manism och ateism.

Religion och samhälle

  • Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska sam­hället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.
  • Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära syn­sätt, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller.

Etik och livsfrågor

  • Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt uti­från tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frå­gor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet.
Religionskunskap 1

Syfte

  • Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.
  • De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.

Centralt innehåll

  • Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
  • Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
  • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Religionskunskap 2

Syfte

  • Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.
  • De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.

Centralt innehåll

  • Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald.
  • Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
  • sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.