Vilka händelser och högtider firas runt om i världen? Samtal om när, hur och varför vi bjuder in till fest eller ceremoni.
Kultur och kulturella koder, Högtider och traditioner, Tro och livsåskådning, Musik; Mat och dryck, Historia
Religionskunskap åk 7-9, Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, Musik åk 7-9, Religionskunskap 1 och 2, Etnicitet och kulturmöten
Samtal i smågrupper
Från varandras berättelser får deltagarna insyn i olika högtider, religiösa riter och traditioner. Tillsammans utforskar de vilka livsskeenden som uppmärksammas, varför och på vilket sätt. Samtidigt får deltagarna träna sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.
- Vilka högtider och traditioner firas på olika platser i världen? Varför firas de? Hur? Vilka kläder bärs? Vilken musik spelas? Vad äts och dricks?
- Firas samma högtider och minnesdagar i olika länder? Firas de på samma sätt?
- Vilka högtider är officiella helgdagar (s.k. röda dagar)? Vilka är inte det? Vad kan det bero på?
- Vad görs vid olika livshändelser: ny bebis, bröllop, begravning?
- Vilka högtider och firanden upplevs som betydelsefulla av olika personer? Varför?
- Firas de på samma sätt nu som förr i tiden?
- Är det viktigt att fira och bevara traditioner och högtider?
- Är högtider och firanden olika viktiga vid olika tidpunkter i livet?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Besök firande tillsammans. Om det passar tidsmässigt kan ni i samband med träffen besöka något firande tillsammans. På många platser i landet firas flera internationella högtider på offentliga platser med gratis inträde.
- Fira hos oss. Elevgrupperna förbereder och bjuder in varandra till högtidsfirande, i form av en träff på vardera skola. Här kan ni antingen välja att visa upp en högtid gemensamt, eller jobba i smågrupper som får förbereda varsin högtid och sedan visa upp på stationer (som kan markeras med skyltar i lokalen). Högtiden kan gestaltas med hjälp av exempelvis typisk mat, kläder, musik, dans, presentation med bilder och film.
- Skapa en kalender tillsammans. Låt deltagarna i smågrupper tillsammans försöka komma på så många högtider och traditionella firanden de kan och skriva ner dem på post-it-lappar. Be dem sedan placera ut post-it-lapparna på en tidslinje (det aktuella läsåret eller kalenderåret) och titta tillsammans vilka högtider och firanden som finns med. Jämför eventuellt med vilka röda dagar som finns i almanackan (kan göras som efterarbete).
- Olika sätt att fira. Gör en övning för att synliggöra hur högtider kan firas på olika sätt. Ni kan t.ex. göra en variant av Vilka är här?. Läraren/ledaren går då igenom den gemensamma tidslinjen/kalendern och frågar vilka som firar respektive högtid. Alla i gruppen som gör det får då röra på sig (enligt övningen) och ledaren ställer sedan följdfrågor till några av dem som svarade ja om hur de brukar fira högtiden.
- Frågekort. Om ni vill kan ni använda metoden Frågekort för samtalen i smågrupper.
Tänk på!
Många högtider infaller vid olika tidpunkter olika år. Det kan därför vara bra att utgå ifrån det aktuella läsåret/kalenderåret när ni gör er tidslinje/kalender.
Andra resurser
- Mångkulturella almanackan – denna almanacka inkluderar många av de alla högtider och traditioner som firas och högtidlighålls runt om i världen.
Tips
Uppmuntra deltagarna att leta upp bilder och videor från olika firanden som del av förberedelserna. Det kan fungera som ett stöd i samtalen och skapa större intresse.
Om eleverna behöver struktur för samtalen kan ni låta varje elev förbereda sig för att berätta om en högtid eller ett firande. Det kan vara ett favoritfirande eller någon högtid de tycker är viktig. Använd då gärna frågorna från den andra gruppen som inspiration vid skapandet av presentationerna. Uppmuntra eleverna att leta fram bilder, videor och föremål som stöd. Under träffen får var och en berätta för de andra i smågruppen om firandet de har valt och de andra får ställa frågor.
Koppling till kursmål
Religionskunskap åk 7-9
Syfte
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- kunskaper om religioner och andra livsåskådningar samt om olika tolkningar och varierande praktiker inom dessa,
- förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle, och
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv.
Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
- Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden.
- Likheter och skillnader i religiösa tolkningar och praktiker mellan och inom olika religioner. Huvudinriktningar inom kristendom och andra religioner.
Religion och samhälle
- Kritisk granskning av hur religion och religiositet framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka individer och samhället i stort.
- Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering i det svenska samhället. Religionens betydelse i samhället i Sverige jämfört med några andra delar av världen.
Etik och livsfrågor
- Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar. Sådana frågor kan till exempel handla om identitet, kärlek, sexualitet och meningen med livet.
Hem- och konsumentkunskap åk 7-9
Centralt innehåll
Mat och matlagning
- Matlagning för olika behov och sammanhang.
Levnadsvanor
- Måltidens betydelse för gemenskap. Olika mattraditioner.
Musik åk 7-9
Syfte
Undervisningen i ämnet musik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att uppleva och reflektera över musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
Centralt innehåll
Musikens sammanhang och funktioner
- Musikens påverkan på och betydelse för människa och samhälle. Musikens funktion för att uttrycka identitet, normer och grupptillhörighet i olika kulturer och sociala sammanhang.
Religionskunskap 1
Syfte
- Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.
- De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.
Centralt innehåll
- Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden
- Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Religionskunskap 2
Syfte
- Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.
- De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.
Centralt innehåll
- Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden
- Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi)
Centralt innehåll
- Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
- Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
