Högtiderna vi firar

Vilka händelser och högtider firas runt om i världen? Samtal om när, hur och varför vi bjuder in till fest eller ceremoni.

Färgglad mönstrad matta
Teman

Kultur och kulturella koder, Högtider och traditioner, Tro och livsåskådning, Musik; Mat och dryck, Historia

Kurser

Religionskunskap åk 7-9, Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, Musik åk 7-9, Religionskunskap 1 och 2, Etnicitet och kulturmöten

Form

Samtal i smågrupper

Från varandras berättelser får deltagarna insyn i olika högtider, religiösa riter och traditioner. Tillsammans utforskar de vilka livsskeenden som uppmärksammas, varför och på vilket sätt. Samtidigt får deltagarna träna sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.

Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Vilka högtider och traditioner firas på olika platser i världen? Varför firas de? Hur firas de?
  • Firas samma högtider och minnesdagar i olika länder? Firas de på samma sätt?
  • Vad görs vid olika livshändelser: ny bebis, bröllop, begravning?
  • Vilka kläder bärs? Vilken musik spelas? Vad äts och dricks?
  • Vilka högtider och firanden upplevs som betydelsefulla av olika personer? Varför?
  • Firas de på samma sätt nu som förr i tiden?
  • Är det viktigt att fira och bevara traditioner och högtider?
  • Är högtider och firanden olika viktiga vid olika tidpunkter i livet?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Besök firande tillsammans. Om det passar tidsmässigt kan ni i samband med träffen besöka något firande tillsammans. På många platser i landet firas flera internationella högtider på offentliga platser med gratis inträde.
  • Fira hos oss. Elevgrupperna förbereder och bjuder in varandra till högtidsfirande, i form av en träff på vardera skola. Här kan ni antingen välja att visa upp en högtid gemensamt, eller jobba i smågrupper som får förbereda varsin högtid och sedan visa upp på stationer (som kan markeras med skyltar i lokalen). Högtiden kan gestaltas med hjälp av exempelvis typisk mat, kläder, musik, dans, presentation med bilder och film.
  • Skapa en kalender tillsammans. Låt deltagarna i smågrupper tillsammans försöka komma på så många högtider och traditionella firanden de kan och skriva ner dem på post-it-lappar. Be dem sedan placera ut post-it-lapparna på en tidslinje (det aktuella läsåret eller kalenderåret) och titta tillsammans vilka högtider och firanden som finns med. Jämför eventuellt med vilka röda dagar som finns i almanackan (kan göras som efterarbete).
  • Olika sätt att fira. Gör en övning för att synliggöra hur högtider kan firas på olika sätt. Ni kan t.ex. göra en variant av Vilka är här?. Läraren/ledaren går då igenom den gemensamma tidslinjen/kalendern och frågar vilka som firar respektive högtid. Alla i gruppen som gör det får då röra på sig (enligt övningen) och ledaren ställer sedan följdfrågor till några av dem som svarade ja om hur de brukar fira högtiden.
  • Frågekort. Om ni vill kan ni använda metoden Frågekort för samtalen i smågrupper.

Tänk på!

Många högtider infaller vid olika tidpunkter olika år. Det kan därför vara bra att utgå ifrån det aktuella läsåret/kalenderåret när ni gör er tidslinje/kalender.

Andra resurser

  • Mångkulturella almanackan – denna almanacka inkluderar många av de alla högtider och traditioner som firas och högtidlighålls runt om i världen.

Tips

Uppmuntra deltagarna att leta upp bilder och videor från olika firanden som del av förberedelserna. Det kan fungera som ett stöd i samtalen och skapa större intresse.

Om eleverna behöver struktur för samtalen kan ni låta varje elev förbereda sig för att berätta om en högtid eller ett firande. Det kan vara ett favoritfirande eller någon högtid de tycker är viktig. Använd då gärna frågorna från den andra gruppen som inspiration vid skapandet av presentationerna. Uppmuntra eleverna att leta fram bilder, videor och föremål som stöd. Under träffen får var och en berätta för de andra i smågruppen om firandet de har valt och de andra får ställa frågor.

Koppling till kursmål

Religionskunskap åk 7-9

Centralt innehåll

Religioner och andra livsåskådningar

  • Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

Religion och samhälle

  • Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

Identitet och livsfrågor

  • Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Hem- och konsumentkunskap åk 7-9

Centralt innehåll

Mat, måltider och hälsa

  • Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.

Miljö och livsstil

  • Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.
Musik åk 7-9

Centralt innehåll

Musikens sammanhang och funktioner

  • Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.
Religionskunskap 1

Syfte

  • Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.
  • De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.

Centralt innehåll

  • Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden
  • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Religionskunskap 2

Syfte

  • Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.
  • De ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva.

Centralt innehåll

  • Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden
  • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi)

Centralt innehåll

  • Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
  • Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.