Typiskt svenskt?

Hur ser de sociala och kulturella normerna ut i Sverige och i andra delar av världen? Hur påverkar de oss?

Svensk flagga
Teman

Kultur och kulturella koder, Kommunikation, Identitet

Kurser

Samhällskunskap åk 7-9, Religionskunskap åk 7-9, Etnicitet och kulturmöten, Samhällskunskap 1 och 2, Religionskunskap 1 och 2, Psykologi 1 och 2a, Kommunikation, Människors miljöer

Form

Samtal i smågrupper

Deltagarna tittar närmare på vilka förväntningar som finns på hur vi ska bete oss, i Sverige och i andra delar av världen. På så sätt får de reflektera både över sitt eget och andras beteende, samt hur det kan vara att komma till ett nytt kulturellt sammanhang. Samtidigt tränar sig deltagarna i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet för dina elever, låt båda elevgrupperna formulera frågor till personerna de kommer att möta och se till att grunda för givande samtal strax innan träffen. Låt gärna sfi-eleverna testa icebreakers och aktiviteter med varandra i förväg så att de känner sig bekväma med formerna.

Genomför träffarna. Inled med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Skapa blandade smågrupper, ta gärna hjälp av vår vägledning för gruppindelning. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Vad kan uppfattas som svenskt och osvenskt?
  • Vilka sociala normer tas för givna i Sverige när det gäller exempelvis sätt att hälsa, umgås, klä sig? Hur förväntas man bete sig på jobbet, i familjen, i trafiken?
  • Vad i Sverige kan uppfattas som speciellt eller konstigt för någon som är ny i landet?
  • Vilka sociala och kulturella normer finns i andra länder?
  • Hur samspelar normer och identiteter med religion och andra livsåskådningar?
  • Hur liknar eller skiljer sig gester, kroppsspråk och hälsningar mellan kulturer? Vilka normer finns för hur man kommunicerar mellan generationer/i skolan/på jobbet?
  • Är det viktigt att anpassa sig till normer eller inte? Vilka konsekvenser kan det få om man bryter med dem?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Jämförelse av bilderna av vad som är “typiskt svenskt”. Låt grupperna var för sig fundera kring begreppen “svenskt” och “osvenskt” innan träffen. Det kan göras i form av en tankekarta eller i ett digitalt verktyg. Ge sedan tid till samtal om och jämförelse av vad som kom upp i de olika elevgrupperna när eleverna träffas i sina smågrupper.
  • Sketcher/gissa felsteget. Om elevgrupperna har träffats tidigare och är bekväma tillsammans kan de i sina smågrupper göra små sketcher eller filmer där de dramatiserar situationer då kulturella/sociala koder bryts. De får sedan visa upp sketcherna/filmerna för varandra. Det kan vara en ingång till att diskutera vilka sociala normer som tas för givet att personer följer, om man ska anpassa sig till normer eller bryta dem, och vilka konsekvenser det kan få att bryta dem.
  • Min bild av Sverige/svenskt. Deltagarna tar en bild eller tar med en sak som för dem representerar Sverige eller “svenskt”. Sedan visar och berättar de om bilden/saken för varandra i smågrupperna.
  • Kroppsspråk och gester. Hur hälsar man i olika kulturer? Vilka gester finns för att exempelvis visa att något är bra, att man ska vänta, för att varna någon? Börja med att låta eleverna sitta två och två med någon de känner för att spåna fram vanliga gester i den/de kulturella kontexter de har erfarenhet av. Placera sedan deltagarna i smågrupper, där de får visa och berätta för varandra.
  • Frågekort. Om ni vill kan ni använda metoden Frågekort för samtalen i smågrupper.

Tänk på!

När vi pratar om normer är det lätt att normen (i det här fallet det “svenska”) förstärks som det rätta och normala. Försök att möjliggöra både synliggörande och ifrågasättande. Vilka kulturella normer och sociala koder finns där av vana och tradition utan att ha någon positiv effekt i samhället eller kanske rentav negativa konsekvenser? Var härstammar de ifrån? Vilka kulturella och sociala normer ser vi som positiva och vill upprätthålla?

Det är en fördel om frågorna till smågruppssamtalen är kopplade till exempelsituationer och erfarenheter. Abstrakta koncept och ord som norm kan vara svåra att förklara eller förstå när språket är begränsat. Inspirera istället deltagarna att fundera kring olika situationer där normer kan bli tydliga och formulera frågor kopplat till dessa. Hur hälsar personer på varandra? Hur förväntas vi agera på bussen, i skolan, när vi blir hembjudna på besök? Vem gör vad i familjen?

Koppling till kursmål

Samhällskunskap åk 7-9

Syfte

Genom undervisningen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll

  • Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Religionskunskap åk 7-9

Centralt innehåll

Religion och samhälle

  • Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.
  • Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Identitet och livsfrågor

  • Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

Samhällskunskap 1

Centralt innehåll

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.

Samhällskunskap 2

Centralt innehåll

  • Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
  • Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.

Religionskunskap 1

Centralt innehåll

  • Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Religionskunskap 2

Centralt innehåll

  • Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald.
  • Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet.
Psykologi 1

Syfte

  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom. Eleverna ska även ges möjlighet att studera och jämföra människors levnadssätt och beteenden för att utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter.

Centralt innehåll

  • Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas.
  • Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.
Psykologi 2a

Syfte

  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom. Eleverna ska även ges möjlighet att studera och jämföra människors levnadssätt och beteenden för att utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter.

Centralt innehåll

  • Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar.
Kommunikation (Pedagogik)

Centralt innehåll

  • Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation.
  • Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation.
Människors miljöer (Pedagogik)

Centralt innehåll

  • Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
  • Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
  • Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
  • Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
  • Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.