Hur ser de sociala och kulturella normerna ut i Sverige och i andra delar av världen? Hur påverkar de oss?
Kultur och kulturella koder, Kommunikation, Identitet
Samhällskunskap åk 7-9, Religionskunskap åk 7-9, Etnicitet och kulturmöten, Samhällskunskap 1 och 2, Religionskunskap 1 och 2, Psykologi 1 och 2a, Kommunikation, Människors miljöer
Samtal i smågrupper
Deltagarna tittar närmare på vilka förväntningar som finns på hur vi ska bete oss, i Sverige och i andra delar av världen. På så sätt får de reflektera både över sitt eget och andras beteende, samt hur det kan vara att komma till ett nytt kulturellt sammanhang. Samtidigt tränar sig deltagarna i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.
- Vad kan uppfattas som svenskt och osvenskt?
- Vilka sociala normer tas för givna i Sverige när det gäller exempelvis sätt att hälsa, umgås, klä sig? Hur förväntas man bete sig på jobbet, i familjen, i trafiken?
- Vad i Sverige kan uppfattas som speciellt eller konstigt för någon som är ny i landet?
- Vilka sociala och kulturella normer finns i andra länder?
- Hur samspelar normer och identiteter med religion och andra livsåskådningar?
- Hur liknar eller skiljer sig gester, kroppsspråk och hälsningar mellan kulturer? Vilka normer finns för hur man kommunicerar mellan generationer/i skolan/på jobbet?
- Är det viktigt att anpassa sig till normer eller inte? Vilka konsekvenser kan det få om man bryter med dem?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Jämförelse av bilderna av vad som är “typiskt svenskt”. Låt grupperna var för sig fundera kring begreppen “svenskt” och “osvenskt” innan träffen. Det kan göras i form av en tankekarta eller i ett digitalt verktyg. Ge sedan tid till samtal om och jämförelse av vad som kom upp i de olika elevgrupperna när eleverna träffas i sina smågrupper.
- Sketcher/gissa felsteget. Om elevgrupperna har träffats tidigare och är bekväma tillsammans kan de i sina smågrupper göra små sketcher eller filmer där de dramatiserar situationer då kulturella/sociala koder bryts. De får sedan visa upp sketcherna/filmerna för varandra. Det kan vara en ingång till att diskutera vilka sociala normer som tas för givet att personer följer, om man ska anpassa sig till normer eller bryta dem, och vilka konsekvenser det kan få att bryta dem.
- Min bild av Sverige/svenskt. Deltagarna tar en bild eller tar med en sak som för dem representerar Sverige eller “svenskt”. Sedan visar och berättar de om bilden/saken för varandra i smågrupperna.
- Kroppsspråk och gester. Hur hälsar man i olika kulturer? Vilka gester finns för att exempelvis visa att något är bra, att man ska vänta, för att varna någon? Börja med att låta eleverna sitta två och två med någon de känner för att spåna fram vanliga gester i den/de kulturella kontexter de har erfarenhet av. Placera sedan deltagarna i smågrupper, där de får visa och berätta för varandra.
- Frågekort. Om ni vill kan ni använda metoden Frågekort för samtalen i smågrupper.
Tänk på!
När vi pratar om normer är det lätt att normen (i det här fallet det “svenska”) förstärks som det rätta och normala. Försök att möjliggöra både synliggörande och ifrågasättande. Vilka kulturella normer och sociala koder finns där av vana och tradition utan att ha någon positiv effekt i samhället eller kanske rentav negativa konsekvenser? Var härstammar de ifrån? Vilka kulturella och sociala normer ser vi som positiva och vill upprätthålla?
Det är en fördel om frågorna till smågruppssamtalen är kopplade till exempelsituationer och erfarenheter. Abstrakta koncept och ord som norm kan vara svåra att förklara eller förstå när språket är begränsat. Inspirera istället deltagarna att fundera kring olika situationer där normer kan bli tydliga och formulera frågor kopplat till dessa. Hur hälsar personer på varandra? Hur förväntas vi agera på bussen, i skolan, när vi blir hembjudna på besök? Vem gör vad i familjen?
Koppling till kursmål
Samhällskunskap åk 7-9
Syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
- Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
Religionskunskap åk 7-9
Syfte
Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att kritiskt granska frågor som rör relationen mellan religion och samhälle.
Centralt innehåll
Religioner och andra livsåskådningar
- Vad religion och livsåskådning kan betyda för människors behov av mening, gemenskap, identitet och förståelse av omvärlden.
Religion och samhälle
- Konflikter och samförstånd mellan olika religiösa och olika sekulära synsätt, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på kvinnors och mäns roller.
Etik och livsfrågor
- Analys av och reflektion över etiska frågor utifrån elevernas egna argument samt utifrån tolkningar inom religioner och andra livsåskådningar och utifrån etiska modeller. Sådana frågor kan till exempel handla om frihet, rättvisa och solidaritet.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi)
Syfte
Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
- Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
- Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Centralt innehåll
- Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
- Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion.
- Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
- Politiska beslut och ställningstaganden i samband med migration.
- Kritisk bearbetning av information från olika källor.
- Aktuella företeelser i dagens mångkulturella samhälle och svensk samhällsdebatt om integrations- och segregationsfrågor.
Samhällskunskap 1
Centralt innehåll
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.
Samhällskunskap 2
Centralt innehåll
- Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
- Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.
Religionskunskap 1
Centralt innehåll
- Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser.
Religionskunskap 2
Centralt innehåll
- Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald.
- Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet.
Psykologi 1
Syfte
- Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom. Eleverna ska även ges möjlighet att studera och jämföra människors levnadssätt och beteenden för att utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter.
Centralt innehåll
- Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas.
- Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.
Psykologi 2a
Syfte
- Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom. Eleverna ska även ges möjlighet att studera och jämföra människors levnadssätt och beteenden för att utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter.
Centralt innehåll
- Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar.
Kommunikation (Pedagogik)
Centralt innehåll
- Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation.
- Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation.
Människors miljöer (Pedagogik)
Centralt innehåll
- Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
- Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
- Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
- Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
- Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
