Jag, familjen och samhället

Hur kan familjer se ut och fungera? Hur får vi stöd när vi behöver det? Samtal om familj och samhälle.

Händer som lägger fram tre fotografier på barn på bordet
Teman

Kultur och kulturella koder, Känslor och relationer, Barn, Familj och släkt, Ålderdom och pension, Bostad och hemmet, Jämställdhet, Barns rättigheter, Identitet

Kurser

Samhällskunskap åk 7-9, Samhällskunskap 1, Psykologi 2a, Etnicitet och kulturmöten, Barns växande och lärande, Människors miljöer

Form

Samtal i smågrupper

Deltagarna delar berättelser om sina familjer och om sociala skyddsnät. Genom att ta del av varandras erfarenheter och tankar får de fler perspektiv på relationen mellan familj och samhälle. Samtidigt tränar sig deltagarna i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet för dina elever, låt båda elevgrupperna formulera frågor till personerna de kommer att möta och se till att grunda för givande samtal strax innan träffen. Låt gärna sfi-eleverna testa icebreakers och aktiviteter med varandra i förväg så att de känner sig bekväma med formerna.

Genomför träffarna. Inled med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Skapa blandade smågrupper, ta gärna hjälp av vår vägledning för gruppindelning. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Vilka bor tillsammans och varför? Vad är en familj?
  • Hur ser de sociala skyddsnäten ut kring exempelvis barn, omsorg om sjuka, personer med funktionsnedsättning och äldre? Vad gör man om man har ekonomiska problem, om man till exempel är sjuk eller arbetslös?
  • Kollektivet eller individen – vad är viktigast? Sätter jag mig själv eller min grupp främst?
  • Roller i familjen och ansvar i hemmet – vem gör vad? Vad brukar män och kvinnor göra?
  • Vilka rättigheter och skyldigheter har barn i familjen och samhället?
  • När anses man vara barn, ungdom, vuxen, gammal? Vilka förväntningar finns på olika åldersgrupper? Flyttar barn hemifrån? När?
  • Hur blir personer ihop och/eller gifter sig? Vem bestämmer?
  • Hur och från vem får ett barn sina namn och efternamn? Vems efternamn brukar ett par ta när de gifter sig?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Min familj. Visa bilder på familjen och berätta, presentera sig och sin familj. Var bor släktingar? Ha gärna kartor tillgängliga.
  • Åldrar och livsskeden. Låt eleverna göra varsin tidslinje där de ritar in när de tycker att man är barn, ungdom, vuxen, gammal. Låt dem sedan jämföra och motivera sina val och diskutera vilka förväntningar som finns och vilka roller människor i olika åldrar brukar ha.
  • Tidigare generationer. Låt eleverna ta reda på mer om en äldre släkting, till exempel hur en far- eller morförälder växte upp. Hur levde de? Vilka likheter och skillnader finns med hur elevens eget liv ser ut idag? Ge tid till att dela med sig till varandra i samtalen i smågrupperna.
  • Mitt namn och min familj. Låt deltagarna skriva alla sina namn och efternamn på varsitt papper. Sedan säger och visar alla sina namn och förklarar vad de eventuellt betyder och hur de avspeglar familjen man är del av – vem man är barn till, vem man är gift med. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om hur man får/ger namn och efternamn i olika kulturer och samhällen.
  • Håller du med? Låt deltagarna i sina smågrupper läsa upp påståenden, ta ställning och utveckla hur de tänker. Se Håller du med? för beskrivning. Exempel på påståenden kan vara: Ungdomar måste hjälpa till hemma. Män och kvinnor bör ta lika mycket ansvar för barnen. Det är bra att gamla personer kan bo på äldreboenden.

Tänk på!

Tänk på att det finns många föreställningar både kring begreppet familj och relationer. Var noga med att som ledare inte befästa normer kring kärnfamilj m.m. i hur samtal inleds och planeras.

Koppling till kursmål

Samhällskunskap åk 7-9

Syfte

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Centralt innehåll

Individer och gemenskaper

  • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
  • Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

Rättigheter och rättsskipning

  • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Samhällskunskap 1

Syfte

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.

Centralt innehåll

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Psykologi 2a

Syfte

  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom. Eleverna ska även ges möjlighet att studera och jämföra människors levnadssätt och beteenden för att utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter.

Centralt innehåll

  • Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar.
Etnicitet och kulturmöten (sociologi)

Centralt innehåll

  • Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
  • Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
Sociologi

Centralt innehåll

  • Sociala normer och kategoriseringar av människor.
  • Diskriminering, jämställdhet och likabehandling.

Barns växande och lärande (pedagogik)

Centralt innehåll

  • Hur synen på barn, barndom och fostran har förändrats.
  • Barns olika uppväxtmiljöer och levnadsvillkor och hur samhällsförändringar har påverkat detta.
  • Vuxnas betydelse för barns lärande och växande.
  • Hur till exempel genus, klass, etnicitet, funktionsnedsättningar och fritid påverkar barns levnadsvillkor.
Människors miljöer (pedagogik)

Centralt innehåll

  • Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
  • Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
  • Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
  • Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
  • Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.