Hur kan familjer se ut och fungera? Hur får vi stöd när vi behöver det? Samtal om familj och samhälle.
Kultur och kulturella koder, Känslor och relationer, Barn, Familj och släkt, Ålderdom och pension, Bostad och hemmet, Jämställdhet, Barns rättigheter, Identitet
Samhällskunskap åk 7-9, Samhällskunskap 1, Psykologi 2a, Etnicitet och kulturmöten, Sociologi, Barns växande och lärande, Människors miljöer
Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor
Deltagarna delar berättelser om sina familjer och om sociala skyddsnät. Genom att ta del av varandras erfarenheter och tankar får de fler perspektiv på relationen mellan familj och samhälle. Samtidigt tränar sig deltagarna i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av utbytet. Utifrån det område ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.
- Vilka bor tillsammans och varför? Vad är en familj?
- Hur ser de sociala skyddsnäten ut kring exempelvis barn, omsorg om sjuka, personer med funktionsnedsättning och äldre? Vad gör man om man har ekonomiska problem, om man till exempel är sjuk eller arbetslös?
- Kollektivet eller individen – vad är viktigast? Sätter jag mig själv eller min grupp främst?
- Roller i familjen och ansvar i hemmet – vem gör vad? Vad brukar män och kvinnor göra?
- Vilka rättigheter och skyldigheter har barn i familjen och samhället?
- När anses man vara barn, ungdom, vuxen, gammal? Vilka förväntningar finns på olika åldersgrupper? Flyttar barn hemifrån? När?
- Hur blir personer ihop och/eller gifter sig? Vem bestämmer?
- Hur och från vem får ett barn sina namn och efternamn? Vems efternamn brukar ett par ta när de gifter sig?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Min familj. Visa bilder på familjen och berätta, presentera sig och sin familj. Var bor släktingar? Ha gärna kartor tillgängliga.
- Åldrar och livsskeden. Låt eleverna göra varsin tidslinje där de ritar in när de tycker att man är barn, ungdom, vuxen, gammal. Låt dem sedan jämföra och motivera sina val och diskutera vilka förväntningar som finns och vilka roller människor i olika åldrar brukar ha.
- Tidigare generationer. Låt eleverna ta reda på mer om en äldre släkting, till exempel hur en far- eller morförälder växte upp. Hur levde de? Vilka likheter och skillnader finns med hur elevens eget liv ser ut idag? Ge tid till att dela med sig till varandra i samtalen i smågrupperna.
- Mitt namn och min familj. Låt deltagarna skriva alla sina namn och efternamn på varsitt papper. Sedan säger och visar alla sina namn och förklarar vad de eventuellt betyder och hur de avspeglar familjen man är del av – vem man är barn till, vem man är gift med. Utifrån övningen kan deltagarna prata vidare om hur man får/ger namn och efternamn i olika kulturer och samhällen.
- Håller du med? Låt deltagarna i sina smågrupper läsa upp påståenden, ta ställning och utveckla hur de tänker. Se Håller du med? för beskrivning. Exempel på påståenden kan vara: Ungdomar måste hjälpa till hemma. Män och kvinnor bör ta lika mycket ansvar för barnen. Det är bra att gamla personer kan bo på äldreboenden.
Tänk på!
Tänk på att det finns många föreställningar både kring begreppet familj och relationer. Var noga med att som ledare inte befästa normer kring kärnfamilj m.m. i hur samtal inleds och planeras.
Koppling till kursmål
Samhällskunskap åk 7-9
Syfte
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur individen och samhället påverkar varandra.
Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla förståelse för sina egna och andras levnadsvillkor och hur de kan påverkas av faktorer som kön och socioekonomisk bakgrund.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv samt möjlighet att utveckla förståelse för hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck.
Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
- Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socio- ekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
Rättigheter och rättsskipning
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
Samhällskunskap 1
Syfte
- Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.
Centralt innehåll
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Psykologi 2a
Syfte
- Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom. Eleverna ska även ges möjlighet att studera och jämföra människors levnadssätt och beteenden för att utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter.
Centralt innehåll
- Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi)
Centralt innehåll
- Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
- Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
Sociologi
Centralt innehåll
- Sociala normer och kategoriseringar av människor.
- Diskriminering, jämställdhet och likabehandling.
Barns växande och lärande (Pedagogik)
Centralt innehåll
- Hur synen på barn, barndom och fostran har förändrats.
- Barns olika uppväxtmiljöer och levnadsvillkor och hur samhällsförändringar har påverkat detta.
- Vuxnas betydelse för barns lärande och växande.
- Hur till exempel genus, klass, etnicitet, funktionsnedsättningar och fritid påverkar barns levnadsvillkor.
Människors miljöer (Pedagogik)
Centralt innehåll
- Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
- Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
- Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
- Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
- Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
