Barndom och identitet

Hur blir vi de vi är?  Vilken betydelse har uppväxt och livsvillkor för vilka vägar vi tar i livet?

Ett barn hoppar i vattenbrynet
Teman

Kultur och kulturella koder, Normer, Känslor och relationer, Barn, Familj och släkt, Jämställdhet, Barns rättigheter, Identitet

Kurser

Psykologi 2a, Samhällskunskap 1, Sociologi, Etnicitet och kulturmöten, Barns växande och lärande, Människors miljöer

Form

Samtal i smågrupper

Deltagarna delar berättelser om sin barndom och om kulturen och samhället de växte upp i. Genom att ta del av varandras erfarenheter får de kunskap om människors livsvillkor och hur vi blir de vi är. Samtidigt tränar sig deltagarna i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.

Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Hur var uppväxten? (Boende, skola, lekar, fritid, familjesituation, ansvarsfördelning och roller i familjen)
  • Vilka regler fanns/finns hemma? Fanns/finns det skillnader i hur en själv och ens eventuella syskon behandlades/behandlas (kopplat till kön, ålder)? Vilka regler har en för sina barn/vill en ha för sina eventuella framtida barn?
  • För de som själva har barn: Hur är ens barns uppväxt jämfört med hur ens egen var?
  • Vilka tankar och önskningar fanns om framtiden i barndomen? Hur blev det? Vilka tankar finns nu?
  • Vilken betydelse kan uppväxten ha för senare livsval och livssituationer? Hur kan intressen, kunskaper, värderingar, beteenden påverkas?
  • Finns det saker som man önskar alla barn skulle få uppleva/ta del av? Saker som inga barn borde uppleva?
  • Vad har barn rätt till, vad förväntas de göra, vad får de inte göra? Hur kan det skilja sig mellan olika kulturella sammanhang och olika tider? Hur borde det vara, vilka rättigheter, friheter och skyldigheter ska barn ha?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • En sak från min barndom. Be deltagarna att ta med en sak eller visa en bild på någonting som de tyckte om när de var barn. Varför har de valt den saken? Vilken betydelse har den för dem? Ge dem tid att visa varandra och berätta i sina smågrupper.
  • Vem är det? Låt deltagarna välja ut 3-5 personer (TV-kändisar, politiker, bok/filmkaraktärer, författare, artister, m.m.) som de minns väl från sin barndom. Ge dem tid att visa varandra och berätta i smågrupperna, gärna med stöd av bild och video. Ni kan också samla ihop listor på personerna och göra ett quiz/en tipspromenad (där varje smågrupp är ett lag).
  • Gemensamma nämnare. Gör icebreakern Gemensamma nämnare och välj frågor kopplat till barndom och uppväxt där deltagarna ska hitta något de har gemensamt. Några exempel: En lek eller aktivitet du tyckte om som barn, en maträtt du tyckte om att äta, en regel du hade hemma, något du var rädd för.
  • Rangordna rättigheter. Välj ut 4-6 paragrafer i Barnkonventionen och skriv ut på separata lappar. Låt eleverna rangordna rättigheterna i sina smågrupper. Vad är viktigast? Betona att det inte finns några rätta svar och uppmuntra eleverna att diskutera och argumentera.
  • Håller du med? Låt deltagarna i sina smågrupper läsa upp påståenden, ta ställning och utveckla hur de tänker. Se Håller du med? för beskrivning. Exempel på påståenden kan vara: Barn måste hjälpa till hemma. Föräldrar ska vara kompisar med sina barn. Vuxna vet oftast vad som är bäst för barn.

Tänk på!

En del vill gärna dela med sig av sin personliga historia och sina erfarenheter, för andra kan det vara känsligt. Uppmuntra deltagarna att vara lyhörda för varandra i samtalen och var tydlig med att en person inte behöver svara på en fråga om hen inte vill.

Koppling till kursmål

Samhällskunskap 1

Syfte

  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.

Centralt innehåll

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
Psykologi 2a

Syfte

  • Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att reflektera över det egna beteendet samt egna känslor och tankar, och genom det bidra till ökad självkännedom. Eleverna ska även ges möjlighet att studera och jämföra människors levnadssätt och beteenden för att utveckla förståelse av, tolerans för och förmåga att värdesätta olikheter.

Centralt innehåll

  • Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar.
  • Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi)

Centralt innehåll

  • Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
  • Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
Sociologi

Centralt innehåll

  • Skapandet av samhällen, kulturer, identiteter, sociala processer och socialisation.
  • Sociala strukturer utifrån klass, genus, etnicitet, kultur och religion.
  • Sociala normer och kategoriseringar av människor.
  • Innebörden av integritet, social kontroll, segregering och marginalisering.
  • Diskriminering, jämställdhet och likabehandling.

Barns växande och lärande (Pedagogik)

Centralt innehåll

  • Hur synen på barn, barndom och fostran har förändrats.
  • Barns olika uppväxtmiljöer och levnadsvillkor och hur samhällsförändringar har påverkat detta.
  • Vuxnas betydelse för barns lärande och växande.
  • Hur till exempel genus, klass, etnicitet, funktionsnedsättningar och fritid påverkar barns levnadsvillkor.
Människors miljöer (Pedagogik)

Centralt innehåll

  • Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
  • Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
  • Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
  • Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
  • Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.