Nytt liv i ett nytt land

Hur kan det vara att migrera till Sverige? Vems ansvar är integration?

Man pratar med två ungdomar
Teman

Kultur och kulturella koder, Historia, Mänskliga rättigheter, Identitet

Kurser

Samhällskunskap åk 7-9, Geografi åk 7-9, Samhällskunskap 1 och 2, Internationella relationer, Etnicitet och kulturmöten, Människors miljöer

Form

Samtal i smågrupper

Deltagarna samtalar om migration, dess bakgrund och konsekvenser. Med hjälp av varandra får de fler perspektiv på lagstiftning, integration och segregation, samt kultur och identitet. De får också träna sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.

Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Hur kan det vara att flytta från ett land till ett annat? 
  • Vilka anledningar kan finnas bakom?
  • Hur påverkas livet av en flytt?
  • Vilka möjligheter och hinder innebär lagstiftningen i Sverige/EU/andra länder? Vilka effekter har den för enskilda individer?
  • Hur kan det vara att börja ett nytt liv i ett nytt land?
  • Vad kan upplevas som bra/dåligt i Sverige/det tidigare hemlandet/andra länder?
  • Kulturell identitet – är det viktigt att bevara sin kultur när man är i en ny kontext?
  • Vad är integration? Vems ansvar är det?
  • Vilken historia av migration har Sverige?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Vilka personer träffar du på en vecka? Ge båda elevgrupperna i uppgift att föra dagbok och kartlägga vilka de träffar på en vecka  – vilka består umgängeskretsen av? Hur många träffar jag? Vilka roller har personerna? Inom vilka former/situationer träffar jag folk? Träffar jag nya människor? I vilka sammanhang gör jag det i så fall – live och digitalt? Tanken är att synliggöra hur våra dagliga möten ser ut och att koppla an till integration/segregation (att möten kanske inte sker automatiskt). Deltagarna från de båda elevgrupperna berättar för varandra vad de har upptäckt, jämför och reflekterar tillsammans.
  • Din historia. Ge eleverna i båda grupperna i uppgift att ta reda på vilken historia av migration som finns i deras släkt. Det vill säga, inte bara deras egen eventuella flytt, utan hur tidigare generationer har rört på sig inom eller mellan länder. Deltagarna berättar för varandra, sätter det i ett historiskt perspektiv och reflekterar tillsammans.
  • Vad tar du med dig? Ge gymnasieeleverna/högstadieeleverna i uppgift att packa en ryggsäck. De får föreställa sig att de plötsligt blir tvungna att fly och bara kan ta med sig en liten ryggsäck. Ge dem instruktionen att fylla ryggsäcken med saker de skulle välja att ta med sig. Be dem reflektera kring vad de valde och varför, vad de valde bort och vad som var svårast med att packa. Dessa reflektioner kan sedan vara en grund till frågor och samtal under träffen.
  • Gemenskap utomlands. Ge gymnasieeleverna/högstadieeleverna i uppgift att kolla upp vilka svenska föreningar, kyrkor, skolor och affärer som finns i länder där det bor många svenskar, samt vilka högtider och traditioner som firas på ett organiserat vis. Exempel på länder är Storbritannien (London), USA, Kanada, Australien, Spanien (Fuengirola), Italien och Thailand. De kan söka information på till exempel Sweden Abroad och Facebook-grupper. Be dem också att fundera på vilka traditioner de skulle tycka var viktiga att upprätthålla om de flyttade till ett annat land. Sfi-eleverna får berätta om vilka traditioner och firanden från sina tidigare hemländer som de tycker är viktiga att upprätthålla i Sverige och om det finns organisationer och föreningar som organiserar gemensamma firanden.

Tänk på!

En del vill gärna dela med sig av sin berättelse om vägen till Sverige, för andra kan det vara känsligt. Uppmuntra deltagarna att vara lyhörda för varandra i samtalen och var tydlig med att en person inte behöver svara på en fråga om hen inte vill.

Personers anledningar till att ha migrerat skiljer sig vitt och många olika situationer och berättelser ryms i gruppen av vuxna som läser sfi. Som lärare i grundskolan/gymnasiet är det viktigt att ha det i åtanke när frågor inför träffen förbereds.

Koppling till kursmål

Samhällskunskap åk 7-9

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
  • kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
  • förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

Individer och gemenskaper

  • Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
Geografi åk 7-9

Syfte

Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla:

  • kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.

Centralt innehåll

Geografiska förhållanden, mönster och processer

  • Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: be­folknings­fördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urba­nisering.

Hållbar utveckling

  • Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som de­mo­grafi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi)

Syfte

Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
  2. Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
  3. Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Centralt innehåll

  • Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
  • Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion.
  • Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
  • Politiska beslut och ställningstaganden i samband med migration.
  • Kritisk bearbetning av information från olika källor.
  • Aktuella företeelser i dagens mångkulturella samhälle och svensk samhällsdebatt om integrations- och segregationsfrågor.
Samhällskunskap 1

Centralt innehåll

  • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
  • Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.
Samhällskunskap 2

Centralt innehåll

  • Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
  • Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.
Internationella relationer (Samhällskunskap)

Centralt innehåll

  • Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter.
  • Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning.
  • Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning.
Människors miljöer (Pedagogik)

Centralt innehåll

  • Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
  • Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
  • Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
  • Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
  • Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
  • sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.