Nytt liv i ett nytt land

Hur kan det vara att migrera till Sverige? Vems ansvar är integration?

Man pratar med två ungdomar
Teman

Kultur och kulturella koder, Historia, Mänskliga rättigheter, Identitet

Kurser

Samhällskunskap åk 7-9, Geografi åk 7-9, Etnicitet och kulturmöten, Sociologi 1 och 2, Samhällskunskap 1 och 2, Internationella relationer, Människors miljöer, Pedagogik 1 och 2

Form

Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor

Deltagarna samtalar om migration, dess bakgrund och konsekvenser. Med hjälp av varandra får de fler perspektiv på lagstiftning, integration och segregation, samt kultur och identitet. De får också träna sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.

Utforma träffarna. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Låt eleverna göra vår digitala utvärdering efter utbytet. Följ också gärna upp träffen genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av ett utbyte. Utifrån det område ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.

  • Hur kan det vara att flytta från ett land till ett annat? 
  • Vilka anledningar kan finnas bakom?
  • Hur påverkas livet av en flytt?
  • Vilka möjligheter och hinder innebär lagstiftningen i Sverige/EU/andra länder? Vilka effekter har den för enskilda individer?
  • Hur kan det vara att börja ett nytt liv i ett nytt land?
  • Vad kan upplevas som bra/dåligt i Sverige/det tidigare hemlandet/andra länder?
  • Kulturell identitet – är det viktigt att bevara sin kultur när man är i en ny kontext?
  • Vad är integration? Vems ansvar är det?
  • Vilken historia av migration har Sverige?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Vilka personer träffar du på en vecka? Ge båda elevgrupperna i uppgift att föra dagbok och kartlägga vilka de träffar på en vecka  – vilka består umgängeskretsen av? Hur många träffar jag? Vilka roller har personerna? Inom vilka former/situationer träffar jag folk? Träffar jag nya människor? I vilka sammanhang gör jag det i så fall – live och digitalt? Tanken är att synliggöra hur våra dagliga möten ser ut och att koppla an till integration/segregation (att möten kanske inte sker automatiskt). Deltagarna från de båda elevgrupperna berättar för varandra vad de har upptäckt, jämför och reflekterar tillsammans.
  • Din historia. Ge eleverna i båda grupperna i uppgift att ta reda på vilken historia av migration som finns i deras släkt. Det vill säga, inte bara deras egen eventuella flytt, utan hur tidigare generationer har rört på sig inom eller mellan länder. Deltagarna berättar för varandra, sätter det i ett historiskt perspektiv och reflekterar tillsammans.
  • Vad tar du med dig? Ge gymnasieeleverna/högstadieeleverna i uppgift att packa en ryggsäck. De får föreställa sig att de plötsligt blir tvungna att fly och bara kan ta med sig en liten ryggsäck. Ge dem instruktionen att fylla ryggsäcken med saker de skulle välja att ta med sig. Be dem reflektera kring vad de valde och varför, vad de valde bort och vad som var svårast med att packa. Dessa reflektioner kan sedan vara en grund till frågor och samtal under träffen.
  • Gemenskap utomlands. Ge gymnasieeleverna/högstadieeleverna i uppgift att kolla upp vilka svenska föreningar, kyrkor, skolor och affärer som finns i länder där det bor många svenskar, samt vilka högtider och traditioner som firas på ett organiserat vis. Exempel på länder är Storbritannien (London), USA, Kanada, Australien, Spanien (Fuengirola), Italien och Thailand. De kan söka information på till exempel Sweden Abroad och Facebook-grupper. Be dem också att fundera på vilka traditioner de skulle tycka var viktiga att upprätthålla om de flyttade till ett annat land. Sfi-eleverna får berätta om vilka traditioner och firanden från sina tidigare hemländer som de tycker är viktiga att upprätthålla i Sverige och om det finns organisationer och föreningar som organiserar gemensamma firanden.

Tänk på!

En del vill gärna dela med sig av sin berättelse om vägen till Sverige, för andra kan det vara känsligt. Uppmuntra deltagarna att vara lyhörda för varandra i samtalen och var tydlig med att en person inte behöver svara på en fråga om hen inte vill.

Personers anledningar till att ha migrerat skiljer sig vitt och många olika situationer och berättelser ryms i gruppen av vuxna som läser sfi. Som lärare i grundskolan/gymnasiet är det viktigt att ha det i åtanke när frågor inför träffen förbereds.

Koppling till kursmål

Samhällskunskap åk 7-9

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
  • kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
  • förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

Individer och gemenskaper

  • Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
Geografi åk 7-9

Syfte

Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att ut­veckla:

  • kunskaper om miljö- och utvecklingsfrågor utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv på hållbar utveckling.

Centralt innehåll

  • Orsaker till och konsekvenser av demografiska mönster och förändringar: be­folknings­fördelning, befolkningsutveckling, migrationsmönster och urba­nisering.
  • Samband mellan ekonomisk och social levnadsstandard och faktorer som de­mo­grafi, jämställdhet, utbildning och naturresurser.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi) (Gy11)

Syfte

Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
  • Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
  • Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.

    Centralt innehåll

    • Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
    • Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion.
    • Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
    • Politiska beslut och ställningstaganden i samband med migration.
    • Kritisk bearbetning av information från olika källor.
    • Aktuella företeelser i dagens mångkulturella samhälle och svensk samhällsdebatt om integrations- och segregationsfrågor.
    Sociologi 1 (Gy25)

    Syfte

    Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    • Kunskaper om det moderna samhällets framväxt och det moderna samhällets inverkan på individ-, grupp- och samhällsnivå.
    • Kunskaper om hur olika aktörer och samhällsstrukturer formas i samspel med varandra.

    Centralt innehåll

    Undervisningen i ämnet sociologi på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

    • Samhällsstrukturers och aktörers inverkan på individers gemenskap och utanförskap i relation till sociala kategorier, till exempel etnicitet, nationalitet, kultur, religion, klass, genus och sexuell identitet.
    • Socialiseringsprocesser i olika former av kollektivistiska och individualistiska samhällen samt deras inverkan på individers och gruppers attityder och beteendemönster, med särskild betoning på familjens och mediesamhällets roll i socialiseringsprocessen.
    • Metoder för insamling av kvalitativa och kvantitativa data, till exempel observationer, intervjuer och enkäter, samt enklare bearbetning av data, till exempel kodning och statistik.
    Sociologi 2 (Gy25)

    Syfte

    Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    • Kunskaper om det moderna samhällets framväxt och det moderna samhällets inverkan på individ-, grupp- och samhällsnivå.
    • Kunskaper om hur olika aktörer och samhällsstrukturer formas i samspel med varandra.

    Centralt innehåll

    Undervisningen i ämnet sociologi på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

    • Det moderna och globala samhällets möjligheter och utmaningar inom olika områden, till exempel migration, sociala skyddsnät, kärlekens roll i det moderna samhället och arbetslivets påverkan på individen.
    • Sociala stratifieringens inverkan på olika aktörer och samhällsstrukturer, till exempel tilliten till den offentliga sektorn och mellan olika grupper i samhället.
    • Socialiseringsprocesser med betoning på det moderna samhällets inverkan på olika individers och gruppers attityder och beteendemönster, till exempel avseende frågor om jämställdhet, jämlikhet, sexualitet och psykisk hälsa.
    • Metoder för insamling och bearbetning av kvalitativa och kvantitativa data, till exempel intervjuer med enklare kodning, observationer med tolkning av fältanteckningar och enkäter med grundläggande statistisk analys.
    Samhällskunskap 1 (Gy11)

    Syfte

    Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    • Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
    • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

    Centralt innehåll

    • De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
    • Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
    • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
    • Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.
    Samhällskunskap 2 (Gy11)

    Syfte

    • Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
    • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

    Centralt innehåll

    • Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
    • Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.
    Internationella relationer (Samhällskunskap) (Gy11)

    Syfte

    • Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
    • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

    Centralt innehåll

    • Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter.
    • Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning.
    • Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning.
    Samhällskunskap 1 (Gy)

    Syfte

    Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    • Kunskaper om samhällens organisation och institutioner, beslutsprocesser på olika nivåer samt demokratiska värden och mänskliga rättigheter.
    • Kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor samt hur dessa påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    • Förmåga att söka, kritiskt granska, tolka och använda information från olika källor i arbetet med samhällsfrågor.

    Centralt innehåll

    Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

    • Folkrättens samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll.
    • Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen samt de mänskliga rättigheterna. Rättsprinciper och rättsstaten i demokratin.
    • Mediernas roll i demokratin och nyhetsvärdering i en digitaliserad värld.
    • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap samt människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor, till exempel bero­ende på kön och socioekonomisk bakgrund.
    • För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.
    Samhällskunskap 2 (Gy)

    Syfte

    Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    • Kunskaper om samhällens organisation och institutioner, beslutsprocesser på olika nivåer samt demokratiska värden och mänskliga rättigheter.
    • Kunskaper om politiska, ekonomiska och sociala frågor samt hur dessa påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
    • Förmåga att söka, kritiskt granska, tolka och använda information från olika källor i arbetet med samhällsfrågor.

    Centralt innehåll

    Undervisningen i ämnet samhällskunskap på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

    • Jämförande politik, politiska system och rättsprinciper i olika länder, särskilt i förhållande till mänskliga rättigheter och mediernas roll och villkor.
    • Social stratifiering och dess påverkan på samhället, till exempel i relation till sammanhållning och tillitsfrågor.
    • Människors möjligheter och utmaningar utifrån varierande levnadsvillkor i Sverige och internationellt, till exempel i stad och på landsbygd i samband med migration eller beroende på kön och socioekonomisk bakgrund.
    • För innehållet relevanta metoder för att söka, bearbeta, tolka, värdera och kritiskt granska information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritik och källtillit i samhällsvetenskapligt arbete.
    Människors miljöer (Pedagogik) (Gy11)

    Syfte

    Undervisningen i ämnet pedagogik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    • Kunskaper om människors lärande, liv och växande och om olika villkor för det samt om sociala och pedagogiska sammanhang.
    • Förmåga att kommunicera, samarbeta och samverka för att möta och pedagogiskt leda människor i olika situationer.

    Centralt innehåll

    • Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor.
    • Hur människor påverkas av, samt själva medverkar till, skapandet av de kulturer och samhällen de lever i.
    • Hur identiteter skapas och formas i sociala sammanhang.
    • Hur till exempel genus, klass, etnicitet, familj, generation, funktionsnedsättningar, arbete och fritid påverkar människors levnadsvillkor.
    • Innebörden av integration, segregation, likabehandling och diskriminering.
    Pedagogik 1 (Gy25)

    Syfte

    Undervisningen i ämnet pedagogik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    • Undervisningen i ämnet pedagogik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
    • Förmåga att kommunicera och samverka för att möta människor i olika situationer.

    Centralt innehåll

    Undervisningen i ämnet pedagogik på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

    • Olika kommunikationsmönster och kommunikationshinder.
    • Interaktion och kommunikation i samarbeten och möten med människor.
    Pedagogik 2 (Gy25)

    Syfte

    Undervisningen i ämnet pedagogik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

    • Undervisningen i ämnet pedagogik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
    • Förmåga att kommunicera och samverka för att möta människor i olika situationer.

    Centralt innehåll

    Undervisningen i ämnet pedagogik på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

    • Demokratisk värdegrund samt genus- och jämställdhetsperspektiv.
    • Integration och segregation.
    • Olika kommunikationsmönster och kommunikationshinder samt strategier för att förtydliga och uppfatta betydelsebärande ord, till exempel med hjälp av bilder och rörelser.
    • Hur sociala och kulturella förhållanden kan påverka människors interaktion och kommunikation i samarbeten och möten.
    Sfi

    Syfte

    • Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
    • Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
    • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

    Utbildningens mål och karaktär

    Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

    • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
    • sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
    • sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
    • sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
    • ett gott uttal,
    • insikter i hur man lär sig språk,
    • inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
    • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
    • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

    Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.