Vad är fritid och hur fri är den? Samtal om vad vi sysslar med när vi är lediga.
Livsstil och lycka, Sociala relationer, Fysisk aktivitet, Barns rättigheter, Privatekonomi, Identitet, Familj, Föreningsliv, Idrott och lek
SO åk 1-3, Svenska åk 1-3, Svenska som andraspråk åk 1-3, Idrott och hälsa åk 1-3, Samhällskunskap åk 4-6, Svenska åk 4-6, Svenska som andraspråk åk 4-6, Idrott och hälsa åk 4-6
Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor
Deltagarna delar berättelser och tankar om sin fritid. Därmed får eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor och hur olika intressen uppstår och kommer till uttryck. Samtidigt tränar de sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för yngre elever i grundskolan eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag om att arbeta vidare för åk 1-3, åk 4-6 respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av utbytet. Utifrån de områden ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.
- Vad menar vi med fritid? Vad betyder det? Finns begreppet på andra språk?
- Vad behöver man göra på sin fritid? Är man ledig eller har man sysslor som måste göras?
- Finns det fritids i andra länder? Till vilken ålder går man på fritids? När får man gå hem och vara hemma själv? Är fritids fritid?
- Går man på några fritidsaktiviteter? Vilka är populära? Är det man själv eller föräldrar/familj som väljer? Vad kan man göra helt gratis?
- Vad finns det att göra i området där man bor/bodde?
- Vad gjorde de vuxna på fritiden när de var små? Vad tror barnen att de kommer vilja göra på fritiden när de är vuxna?
- Har alla barn rätt till att leka och ha fritid? Har alla barn möjlighet till det?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- När jag är ledig så vill jag… eftersom… Låt deltagarna när de presenterar sig för varandra i smågrupperna berätta för varandra vad de helst gör när de är lediga och varför. Fungerar bra som Icebreaker.
- Bildkollage. Deltagarna får tillsammans i smågrupperna skapa bildkollage på sina favoritsysselsättningar. Be dem klippa ut bilder som illustrerar aktiviteter som de tycker om att göra. Se till att ha tidningar, bildmaterial, saxar, lim m.m. tillgängligt för varje grupp. Som avslutning kan varje grupp visa upp sitt kollage för de andra.
- Tidigare generationer. Låt deltagarna intervjua en äldre vän eller släkting, till exempel en moster, far- eller morförälder om vad de gjorde på sin lediga tid som unga. Vilka likheter och skillnader finns med vad barn gör på sin lediga tid idag? Ge tid till att dela med sig till varandra i samtalen i smågrupperna.
- Prova på en lek/aktivitet! Låt deltagarna i förväg fundera på vad de gör/gjorde som barn med sina kompisar på fritiden. Det kan vara en idrott eller lekar (som man t.ex. gör på rasterna i skolan). Skapa en beskrivning/instruktion. Låt deltagarna under träffen visa och pröva varandras aktiviteter i smågrupper eller i helgrupp.
- Vad gör du? Dela ut ett papper med en tidslinje som löper från morgon till kväll till varje grupp. Låt deltagarna på små papper rita tre bilder på olika aktiviteter de ofta gör under en dag. Deltagarna placerar sedan ut bilderna på linjen utifrån när de brukar göra de olika aktiviteterna. Låt dem berätta och jämföra med varandra. Tänk på! För att det inte ska bli så mycket fokus på prestation kopplat till ritandet är det bra att inte ge deltagarna för lång tid. Berätta att de bara har några minuter på sig och att det inte spelar någon roll hur bilderna ser ut.
- Charader. Ha lappar med olika fritidsaktiviteter som ska gestaltas. Antingen färdiga eller som skapas av klasserna innan träffen. Gör sedan charader antingen i grupp inför de andra grupperna eller enskilt inför den mindre gruppen.
- Vilka är här? Tanken med den här övningen är att upptäcka likheter, bryta upp grupperna och visa hur olika grupper kan formas kopplat till olika gemensamma nämnare. Gruppen ställer sig antingen i en cirkel eller på en rad. Ledaren läser sedan upp ett påstående i taget och alla som håller med/svarar ja tar tre steg fram (fler eller färre beroende på utrymme). Ställ gärna en eller ett par följdfrågor till någon/några av de som stigit fram. Exempel på påståenden:
- Alla som tycker om att titta på fotboll. (Har du något favoritlag/favoritliga?)
- Alla som längtar efter vintern/sommaren. (Vad tycker du är roligt att göra på vintern/sommaren?)
- Alla som gillar skogen. (Vad gillar du med skogen?)
- Alla som har en hund som husdjur. (Vad heter din hund?)
- Alla som brukar gå på promenad. (Var brukar du promenera?)
- Alla som gillar att spela på datorn/tv-spel. (Vad spelar du helst?)
- Alla som tränar minst en dag i veckan. (Vad tränar du?)
Koppling till kursmål
SO åk 1-3
Centralt innehåll
Att leva tillsammans
- Migration inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.
- Skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, till exempel i barnlitteratur, sånger och filmer. Minnen berättade av människor som lever nu.
- Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.
- Samtal om och reflektion över normer och regler i elevens livsmiljöer, däribland i skolan och i digitala miljöer.
Att undersöka verkligheten
- Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
- Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Svenska åk 1-3
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Svenska som andraspråk åk 1-3
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, förklara och använda olika språk som resurs
- Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer. Fraser och uttryck samt ords värdeladdning.
- Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande. Föremål, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
Idrott och hälsa åk 1-3
Centralt innehåll
Hälsa och levnadsvanor
- Samtal om upplevelser av olika aktiviteter.
Samhällskunskap åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Centralt innehåll
Individer och gemenskaper
- Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
- Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Rättigheter och rättsskipning
- De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
Samhällsresurser och fördelning
- Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.
Svenska åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Svenska som andraspråk åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis att be om förtydliganden, omformulera och använda olika språk som resurs.
- Olika former av strukturerade samtal, till exempel dialoger och intervjuer.
- Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera och exemplifiera.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
Idrott och hälsa åk 4-6
Centralt innehåll
Hälsa och levnadsvanor
- Samtal om upplevelser av olika aktiviteter samt värdering av hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan.
- Normer kring olika slags aktiviteter. Hur normer påverkar individers deltagande, till exempel normer kring kön och funktionalitet kopplade till olika rörelseaktiviteter.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
