En sammanlänkad värld

Hur märks globaliseringen i vår vardag? Är mat, mode, film, musik och sport lika eller olika världen runt?

Teman

Internet och sociala medier, Resande och turism, Släktingar, Fritid, Geografi och befolkning, Kultur och traditioner, Kommunikation

Kurser

Samhällskunskap åk 7-9, Geografi 2, Samhällskunskap 1 och 3, Internationella relationer, Sociologi, Etnicitet och kulturmöten, Ungdomskulturer

Form

Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor

Deltagarna samtalar om vilka avtryck globaliseringen har i deras vardag. Med hjälp av varandra utforskar de hur människor och samhällen är sammanlänkade världen över. Samtidigt tränar de sin förmåga att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.

Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasiet respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av utbytet. Utifrån de områden ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.

  • Hur håller man kontakten med familj, släkt och vänner i olika delar av världen? Hur har det förändrats?
  • Vad kan man äta på olika platser? Vilka maträtter är vanliga på flera håll i världen? Varför är det så?
  • Vilka är de största sporterna i landet man bor/har bott? Varför är just de sporterna vanliga?
  • Finns det turism i landet? Varifrån kommer turisterna?
  • Om man åker på semester, vart åker man då? Varför reser man?
  • Varifrån kommer det mesta av musiken, tv-serierna och modet som konsumeras?
  • Vad utmärker dagens ungdomar i landet man bor/har bott från tidigare generationer? Varifrån kommer influenserna?
  • Finns det något vi kan kalla för en gemensam kultur som finns över hela jorden? Vad består den av i så fall?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Saker som förflyttar oss. Be deltagarna ta med en sak eller bild på något de har hemma men som får dem att tänka på en annan plats i världen. Varför har de valt den? Vilken betydelse har den för dem? Ge dem tid att visa varandra och berätta i sina smågrupper.
  • Gemensamma nämnare. Tillsammans i sina smågrupper ska deltagarna hitta saker som är gemensamma i Sverige och andra länder som deltagarna har bott i. Anpassa antal teman utifrån hur lång tid ni har. Låt gärna grupperna presentera i helgrupp vad de kommer fram till (t.ex. muntligt, på post-it-lappar eller genom ett digitalt verktyg som Mentimeter). Då kan ni som lärare läsa upp svar eller låta deltagarna ta en titt i pausen. Nedan finner ni några exempel på teman:
    • Tre maträtter som äts i alla länder ni har bott i (i gruppen).
    • Tre sporter som utövas i alla länder.
    • Tre musikartister som är kända i alla länder.
  • Mediedagbok. Be deltagarna att under ett dygn observera sin medieanvändning (t.ex. musik, film, serier och sociala medier). Vad använder de? Varifrån kommer det? Var är det producerat? Finns det några mönster? Ge eleverna tid att dela med sig av sina reflektioner i smågrupperna.
  • Den största världskändisen. Be deltagarna var och en för sig svara på frågan: Vilka tycker du är de tre mest kända personerna i världen? Ge dem sedan tid att berätta för varandra i smågrupperna vilka personer de har valt och varför. Har några valt samma?
  • Quiz. Låt deltagarna samarbeta i smågrupperna och ”tävla” mot de andra genom att göra ett quiz om global/lokal kultur. Det räcker om en deltagare i gruppen tar upp quizet på sin mobil. Enklast är att använda en QR-kod. Skapa ett eget eller använd det här: Världens kultur. Nedan finns QR-kod samt quizet i utskriftsvänligt tipspromenad-format.

Koppling till kursmål

Samhällskunskap åk 7-9

Syfte 

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
  • förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

Individer och gemenskaper

  • Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.

Samhällsresurser och fördelning

  • Länders och regioners beroende av varandra i en globaliserad ekonomi. Skilda förutsättningar för olika länder och regioner.

Information och kommunikation

  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

Granskning av samhällsfrågor

  • Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Samhällskunskap 1

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
  • Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Samhällskunskap 3

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

  • Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.
Internationella relationer (Samhällskunskap)

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  • Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

  • Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning.
Geografi 2

Syfte

Undervisningen i ämnet geografi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur.

Centralt innehåll

  • Turismnäringen och dess påverkan på kulturell, ekonomisk och ekologisk utveckling i globalt och lokalt perspektiv.
Sociologi

Syfte

Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
  • Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
  • Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Centralt innehåll

  • Skapandet av samhällen, kulturer, identiteter, sociala processer och socialisation.
  • Sociala normer och kategoriseringar av människor.
  • Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.
  • Aktuella sociala frågor.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi)

Syfte

Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
  • Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
  • Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Centralt innehåll

  • Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
  • Innebörden i begreppen kultur, etnicitet, nationalitet och religion.
  • Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
  • Aktuella företeelser i dagens mångkulturella samhälle och svensk samhällsdebatt om integrations- och segregationsfrågor.
Ungdomskulturer (Sociologi)

Syfte

Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
  • Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
  • Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Centralt innehåll

  • Ungdomars levnadsförhållanden samt deras roll i samhället, och hur detta har förändrats.
  • Skapandet av subkulturer och identiteter med utgångspunkt i genus, etnicitet och klass.
Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
  • sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.

Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.