I den globala handeln

Vilka varor använder vi och var kommer de ifrån? Samtal om global ekonomi ur lokala perspektiv.

Teman

Konsumtion, Ekonomi, Globalisering, Geografi och befolkning

Kurser

Samhällskunskap åk 7-9, Geografi åk 7-9, Samhällskunskap 1, Samhällskunskap 3, Internationella relationer, Internationell ekonomi, Geografi 1

Form

Samtal i smågrupper

Genom att dela och jämföra personliga erfarenheter kopplat till teman som konsumtion, arbetsmarknad och handel kan deltagarna få en konkret förståelse för lokala perspektiv på vår globaliserade värld. Samtidigt tränar sig deltagarna i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.

Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.

Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.

Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.

Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.

Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasiet respektive för sfi.

Frågeställningar

Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.

  • Varför exporterar Sverige så mycket skog? Vilka naturtillgångar eller råvaror exporterar andra länder?
  • Vilka varor är dyrast – importerade eller inhemska? Är det skillnad i kvalité och status?
  • Är det något speciellt som är billigt i andra länder och mycket dyrare i Sverige eller tvärtom?
  • Vilka multinationella företag (t.ex. McDonalds, Ikea, Amazon, H&M, Starbucks) finns i landet?  Vem handlar där? Vad anser man om dem?
  • Är det vanligt att människor flyttar för att arbeta? Inom landet eller till något annat land? Varför?
  • Var handlar man sin mat? Här och i länder man tidigare bott?
  • Vilka grönsaker finns inte i Sverige? Vad kan man äta i hemlandet som inte finns här? Vad finns här som inte finns där?

Aktiviteter

Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.

  • Fyll din resväska. Be deltagarna föreställa sig att de ska åka på en lång semester/besöka sitt hemland? Finns det, förutom den vanliga packningen, några särskilda saker de vill ta med sig från just Sverige? Det kan vara sådant de vill ha själva eller saker till andra, t.ex. presenter eller för att sälja. Vad tar de med sig från den andra platsen när de sedan återvände till Sverige? Låt dem dela med sig till varandra i smågrupperna.
  • Gemensamma nämnare. Tillsammans i sina smågrupper ska deltagarna hitta saker som är gemensamma i Sverige och andra länder som deltagarna har bott i. Anpassa antal teman utifrån hur lång tid ni har. Låt gärna grupperna presentera i helgrupp vad de kommer fram till (t.ex. muntligt, på post-it-lappar eller genom ett digitalt verktyg som Mentimeter). Då kan ni som lärare läsa upp svar eller låta deltagarna ta en titt i pausen. Nedan finner ni några exempel på teman:
    • Tre maträtter man kan beställa på restaurang.
    • Tre klädmärken som finns i de olika länderna.
    • Något som odlas i alla länderna.
  • Försörjning nu och då. Ge eleverna i förväg uppgiften att besvara frågorna: Hur försörjde dina mor/farföräldrar sig, dina föräldrar och hur vill du försörja dig? Det går naturligtvis lika bra att ta exempel från andra personer i respektive generation om man inte vill eller kan ta familjemedlemmar som exempel. Ge deltagarna tid till att dela med sig och jämföra med varandra i samtalen i smågrupperna.
  • Levnadskostnader i olika länder. Låt deltagarna jämföra vad det kostar att leva i Sverige och i andra länder de tidigare bott i. De kan gärna använda mobil eller dator till att söka information och prisuppgifter. Var är det dyrast respektive billigast att leva? Vad kan det bero på? Diskutera i smågrupperna. Exempel på saker att jämföra:
    • En lägenhet med två rum i huvudstaden
    • En liter mjölk
    • En taxiresa
    • En McDonaldsmeny
    • En bussresa inom en stad

Tänk på!

Deltagarna är inte representanter. Vissa personer kan ha ett större intresse och/eller bredare kunskap i temat, medan andra behöver ha en personlig ingång (dvs. att frågeställningar kopplas till den egna och familjens erfarenheter). Se till att deltagarna i båda grupperna har det med sig när de formulerar frågor och i samtalen under träffarna.

Koppling till kursmål

Geografi åk 7-9

Syfte

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen

Centralt innehåll

Livsmiljöer

  • Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Samhällskunskap åk 7-9

Syfte 

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv

Centralt innehåll

  • Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Geografi 1

Syfte

  • Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om jorden som ett sammanflätat, föränderligt och komplext system. Denna systemsyn är nödvändig för att kunna beskriva och analysera rumsliga mönster och processer lokalt, regionalt och globalt som ett resultat av samspel mellan människa, samhälle och natur.

Centralt innehåll

  • Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling. 
  • Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling samt intressen och mönster i en global värld. Geografisk arbetsdelning, transnationella företag, industriella distrikt, transporter och kommunikation. 
  • Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och hållbar utveckling.

Samhällskunskap 1

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • Kunskaper om […] hur olika […] ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.

Samhällskunskap 3

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • Kunskaper om […] hur olika […] ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

  • Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system.

Internationella relationer (Samhällskunskap)

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • Kunskaper om […] hur olika […] ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

  • Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning.

Internationell ekonomi (Samhällskunskap)

Syfte

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:

  • Kunskaper om […] hur olika […] ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

  • […] Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön.
  • Global resursfördelning. Relationen mellan produktionskostnader i olika delar av världen och företagens lokalisering och internationella handel. Förklaringar till uppkomsten av transnationella företag.
  • Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika källor och medier i digital och annan form. Källhänvisning enligt vanliga system.

Sfi

Syfte

  • Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
  • Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
  • Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.

Utbildningens mål och karaktär

Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:

  • sin förmåga att läsa och skriva svenska,
  • sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang,
  • sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer,
  • ett gott uttal,
  • insikter i hur man lär sig språk,
  • inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
  • sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
  • sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.