Vilka nyheter uppmärksammas i världen och varför? Vad är trovärdigt och hur påverkas vi?
Kommunikation, Internet och sociala medier, Delaktighet, Mänskliga rättigheter, Källkritik, Yttrandefrihet
Samhällskunskap åk 7-9, Svenska åk 7-9, Svenska som andraspråk åk 7-9, Medier, kommunikation och samhälle 1 och 2, Samhällskunskap 1, Journalistik, reklam och information 1 och 2, Retorik
Samtal i smågrupper
Tillsammans utforskar deltagarna mediers roll i samhällen världen över. På så sätt får de fler perspektiv på nyhetsrapportering och får jämföra och granska information från olika källor. Samtidigt tränar de sig i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasium respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.
- Hur tar du till dig information? Genom vilka kanaler? Från vilka länder?
- Hur stämmer bilderna som ges i svenska medier av länder, områden och grupper med den egna upplevelsen?
- Finns det skillnader i hur nyheter och händelser rapporteras om i olika länder?
- Källkritik – vilka kanaler upplevs som trovärdiga och varför? Skiljer det sig mellan länder? Har det förändrats? Hur avgörs det om information är trovärdig?
- Hur ser mediestrukturer ut i olika länder? Vilka kanaler finns för information? Hur används de och av vem? Vem äger dem?
- Finns det händelser som inte bör rapporteras om av etiska skäl, eller bilder som inte bör visas? Hur ser yttrandefrihet och journalisters arbete ut i olika länder? Kan de skriva/rapportera om vad som helst?
- Hur påverkar medier människors åsikter? Hur används medier i olika länder för att påverka människor? Hur kan människor själva använda medier för att påverka i samhället?
- Hur påverkas nyhetsrapportering av samhällskontexten? Hur färgas nyheter från andra länder av den svenska kontexten/samhället? Hur rapporteras det om Sverige i andra länder?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Vad uppmärksammas i Sverige? Sfi-eleverna väljer ut en viktig nyhet från ett land de tidigare har bott i och som har rapporteras om i nationella medier eller andra digitala kanaler på elevernas modersmål. Detta kan göras på en förberedelselektion, där eleverna även ska berätta om nyheten på svenska för de andra i klassen alternativt skriva om nyheten på svenska. Vid träffen berättar sfi-eleverna för gymnasie-/högstadieeleverna om nyheterna som de har valt. Har de andra i gruppen hört om nyheten/händelsen? Var hittade sfi-eleven nyheten (i vilken kanal)? Har det rapporterats om i svenska medier? Gruppen kan tillsammans söka på händelsen på svenska och se om de hittar någonting i svenska nyhetsmedier. Om ja, skiljer det sig hur händelsen/nyheten framställs? Om det inte har rapporterats om händelsen/nyheten, varför och vilka känslor ger det?
- Fler perspektiv på en världsnyhet. En världsnyhet väljs ut och eleverna söker information om hur det rapporteras om nyheten på olika språk och i olika länder och kanaler. Tillsammans analyserar de hur nyhetsrapporterna skiljer sig och varför. Till exempel: hur har det rapporterats om Covid19-pandemin i olika länder?
- Visa en nyhetskanal som du brukar ta del av. Låt deltagarna visa varandra vilka olika nyhetskanaler de brukar använda.
Tips
Statens medieråd har information och material om källkritik, medielandskapets utveckling och juridik som kan användas i samband med förberedelser eller efterarbete.
Koppling till kursmål
Samhällskunskap åk 7-9
Syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
- kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Centralt innehåll
Beslutsfattande och politiska idéer
- Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
Rättigheter och rättsskipning
- Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Information och kommunikation
- Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
Granskning av samhällsfrågor
- Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
- Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Svenska åk 7-9
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
- Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt
Svenska som andraspråk åk 7-9
Syfte
Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
- förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
- förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa
Centralt innehåll
Tala, lyssna och samtala
- Strategier för att förstå och göra sig förstådd när det egna svenska språket inte räcker till, exempelvis omformuleringar, synonymer och att använda olika språk som resurs.
- Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument. Användning av sambandsord för att jämföra, motivera, exemplifiera och problematisera.
- Att leda ett samtal och sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
- Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Språkbruk
- Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
- Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.
Informationssökning och källkritik
- Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Medier, samhälle och kommunikation 1 och 2
Syfte
Undervisningen i ämnet medier, samhälle och kommunikation ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om den historiska bakgrunden till dagens mediesituation, mediernas roll i samhället och deras betydelse för utvecklingen av demokratin och samtidskulturen.
- Förmåga att analysera svensk och internationell mediestruktur samt pågående förändringar inom medie- och kommunikationsområdet.
- Kunskaper om lagar, andra bestämmelser, överenskommelser och etiska regler inom medieområdet samt bakgrunden och motiven till deras utformning.
- Förmåga att kritiskt granska värderingar och attityder i mediernas budskap.
- Kunskaper om olika ägarintressen inom medieområdet, ägarnas möjligheter att påverka innehållet i medier samt opinionsbildningen i samhället.
- Förmåga att använda digitala medietillämpningar och olika källor för att söka, granska, tolka och värdera information samt förmåga att presentera resultat och mediebudskap med hjälp av varierande uttrycksformer.
Centralt innehåll
- Mediernas tillkomst, utveckling och påverkan ur ett historiskt och dagsaktuellt perspektiv. Mediernas roll i samhället och deras betydelse för demokratin och samtidskulturen.
- Analys av nationella och internationella mediestrukturer samt pågående förändringar inom dem.
- Strukturer och ägandeförhållanden inom mediesektorn på såväl nationell som internationell nivå.
- Lagar och andra bestämmelser samt internationella överenskommelser och etiska regler inom kommunikationsområdet.
- Analoga och digitala medietillämpningars betydelse för medieutvecklingen såväl historiskt som nationellt och globalt samt som plattform för nationell och internationell opinionsbildning.
Samhällskunskap 1
Syfte
- Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika samhällsfrågor.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om frågor som berör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter.
- Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
- Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Centralt innehåll
- Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
- Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Journalistik, reklam och information 1 (Mediekommunikation)
Centralt innehåll
- Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet.
- Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam.
Journalistik, reklam och information 2 (Mediekommunikation)
Centralt innehåll
- Analys av olika mediers räckvidd och genomslagskraft på olika målgrupper.
- Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet.
Retorik (Svenska)
Centralt innehåll
- Frågan om yttrandefriheten i relation till etik, upphovsrätt och censur.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
