Är kroppsspråket universellt? Hur uppstår ett gott samtal och hur ställer man egentligen bra frågor?
Kultur och kulturella koder, Kommunikation, Identitet, Normer, Kroppsspråk, Praktiskt vardagsliv
Kommunikation, Etnicitet och kulturmöten, Support och hemservice, Service och bemötande 1
Samtal i smågrupper
Deltagarna delar tankar och erfarenheter om kommunikation. Genom varandra får de tillgång till fler perspektiv och kan reflektera över kulturens, personlighetens och det sociala sammanhangets betydelser. Samtidigt tränar deltagarna på att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, formulera frågor och grunda för givande samtal med dina elever inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasiet respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av när ni planerar utbytet.
- Hur kan man anpassa sin kommunikation till den man pratar med?
- När känner man sig hörd och lyssnad på? Hur kan man visa att man lyssnar och är intresserad?
- Vilken betydelse har kroppsspråk för kommunikationen? Hur kan kroppsspråk och gester skilja sig mellan olika länder?
- Hur hälsar man på varandra? (I Sverige och i andra länder deltagarna bott i). Spelar saker som ålder och kön någon roll? Vad finns det för skillnader om man känner varandra eller inte?
- Hur kommunicerar man på ett respektfullt sätt när man inte är överens? Vad händer om man har olika syn på det? Kan det se olika ut i olika sammanhang?
- Finns det tillfällen då man kan känna sig osäker på hur man ska kommunicera? Hur känns det? Hur kan man hantera det?
- Har kommunikation något med vilja att göra? Hur kan ens attityd och inställning påverka kommunikationen?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Charader. Ha lappar med olika ord/situationer/saker som ska gestaltas. Antingen färdiga eller som skapas av klasserna innan träffen. Tänk på att språknivån ska passa för grupperna. Gör sedan charader antingen i smågrupperna eller gemensamt i helgrupp.
- Nytt språk. I smågrupperna finns olika språk representerade. Låt deltagarna lära sig hur man hälsar på de olika språken (både ord och rörelser/gester). Tänk på att ge tydliga instruktioner om att deltagarna verkligen ska försöka lära sig, inte bara lyssna och upprepa en gång. (De får gärna översätta själva orden och fundera på vad det ”egentligen” är man säger… t.ex. ”God morgon”)
- Kroppsspråk och gester. Hur vi använder gester och vår kropp kan utgöra en stor del av kommunikationen mellan människor. Låt deltagarna i smågrupperna undersöka om gester är gemensamma eller om de skiljer sig åt mellan olika språk/länder. Vilka gester finns för att exempelvis visa att något är bra, att man ska vänta, för att varna någon, att något är gott/äckligt?
- Speeddejting med följdfrågor. Den här aktiviteten har som syfte att deltagarna får öva på att ställa följdfrågor och synliggöra dess påverkan på ett samtal. Dela upp deltagarna i två led (eller två ringar) så att de placeras mitt emot en person i det andra ledet. Rad ett får börja med en enkel mening (se nedan). Personerna i rad två ställer följdfrågor och genom deras frågor ska samtalet hållas igång i två minuter. Därefter tar rad två ett steg till vänster för att möta nästa person. Samtidigt byts rollen, d.v.s. nu gör rad två ett uttalande och rad ett ställer följdfrågor. Samla upp deltagarnas tankar efteråt. Vilka följdfrågor ställdes? Vad hände med samtalet?
Exempel på teman:- Min favoritplats i Sverige är…
- Min favoriträtt är…
Tips
Agera samtalsledare. I gymnasiekursen i kommunikation ingår att lära sig om samtal som redskap, samt reflektera kring det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation. Låt kommunikationseleverna öva praktiskt på detta genom att ta rollen som samtalsledare i smågrupperna. Innehållet på träffarna kan handla om något annat, gärna något som de sfi-studerande vill prata om (se övriga lektionsupplägg för inspiration).
Hur skapa bra samtal? Låt kommunikationseleverna reflektera kring hur man skapar bra förutsättningar för samtal och hur man ställer frågor som öppnar upp för bra samtal. Innehållet i samtalet kan vara ett i förväg valt tema (se andra lektionsupplägg för förslag) med förberedda frågor. Kommunikationseleverna reflekterar inför och efter träffen och gör eventuellt en uppgift kopplad till det.
Koppling till kursmål
Kommunikation (Pedagogik)
Syfte
Undervisningen i ämnet pedagogik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om människors lärande, liv och växande och om olika villkor för det samt om sociala och pedagogiska sammanhang.
- Förmåga att kommunicera, samarbeta och samverka för att möta och pedagogiskt leda människor i olika situationer.
Centralt innehåll
- Människors interaktion och kommunikation i olika sammanhang och utifrån olika teorier.
- Sociala och kulturella förhållandens påverkan på människors interaktion och kommunikation.
- Gruppens och det sociala sammanhangets betydelse för interaktion och kommunikation.
- Användning av samtal som redskap i kommunikationen.
- Interaktion och kommunikation vid konflikter och konflikthantering.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi)
Syfte
Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
- Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Centralt innehåll
- Svenska kulturer och kulturmöten i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
Service och bemötande 1
Syfte
Undervisningen i ämnet service och bemötande ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att bemöta kunder eller gäster i olika servicesituationer samt värdera sitt bemötande.
- Förmåga att hantera positiva och negativa reaktioner i kontakter med kunder eller gäster.
Centralt innehåll
- Kulturella skillnader i kommunikationsmönster.
- Bemötande, kroppsspråk och språklig kommunikation i olika servicesituationer samt yrkesmässigt hänsynstagande till kundens eller gästens integritet.
Support och hemservice (Support och servicearbete)
Syfte
Undervisningen i ämnet support och servicearbete ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att kommunicera med beställare och användare på ett korrekt och serviceinriktat sätt samt att instruera användare i handhavande av apparater och utrustningar.
Centralt innehåll
- Serviceinriktat uppträdande och kommunikation.
- Kroppsspråkets betydelse. Verbal och icke-verbal kommunikation samt olika kulturella kommunikationsmönster. Attityder, värderingar och förhållningssätt.
- Support och hemservice i olika miljöer.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
