Varför verkar vissa människor ha mer rättigheter än andra? Vad innebär det att vara född fri?
Mänskliga rättigheter, Demokrati, Jämlikhet, Jämställdhet
Samhällskunskap 7-9, Samhällskunskap 1 och 2, Sociologi, Etnicitet och kulturmöten
Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor
Deltagarna samtalar om mänskliga fri- och rättigheter utifrån egna erfarenheter och tankar. Med hjälp av varandra får de uttrycka och lyssna in olika ställningstaganden och uppfattningar. De får träning i både demokratisk samtalskompetens och i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff
Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.
Genomför träffar. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Följ upp träffen och få underlag för bedömning genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 7-9 och gymnasiet respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av ett utbyte. Utifrån de områden ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.
- Vad menas med att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”?
- Lär man sig om de mänskliga rättigheterna där man bor/har bott? När blev man först medveten om vad rättigheter är?
- Varför har vissa mer rättigheter än andra?
- Spelar saker som t ex etnicitet, nationalitet, kön, ekonomi, funktionalitet, religion, sexuell identitet och ekonomi någon roll i hur fri man är/känner sig? Vilka val man har möjlighet att göra i livet?
- Har alla människor samma möjlighet att vara delaktiga och påverka samhället man lever/har levt i?
- Är det viktigt att folk får demonstrera och säga vad de tycker även om de uttrycker åsikter man inte håller med om?
- Finns det något som skulle kunna fungera mer rättvist i samhället/världen? Vad skulle man vilja förändra? I Sverige? I länder man bott tidigare?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- En betydelsefull fri- eller rättighet. Låt deltagarna i förväg fundera på vilken av de mänskliga rättigheterna som har varit extra betydelsefull för just dem i deras eget liv. Låt dem berätta för varandra i tur och ordning i smågrupperna om vilken fri-/rättighet de valt och varför.
- Om vi fick bestämma. Om varje smågrupp ska skapa ett nytt samhälle, vilka fri-/rättigheter skulle de tycka var viktigast? Välj i förväg ut tolv rättigheter och gör en uppsättning kort med en mänsklig rättighet (nedkortad version) på varje. Dela ut en uppsättning kort till varje grupp. Låt deltagarna börja med att gå igenom varje kort så att alla har en samsyn om vad de betyder. Gruppen ska sedan gemensamt välja bort sex av korten. Vilka blir de sex viktigaste fri-/rättigheterna i gruppens nya samhälle? Sätt en tydlig tidsgräns för hur lång tid de har på sig att nå sitt beslut. Tips! Eleverna kan med fördel förberedas genom en enskild uppgift där de får tänka kring vilka (av de 12 utvalda korten) de anser vara de tre viktigaste rättigheterna och vilka två de skulle ta bort om de var tvungna.
- Tidigare generationer. Be deltagarna i förväg ta reda på och/eller fråga äldre familjemedlemmar eller bekanta om det finns skillnader mellan människors rättigheter idag och hur det var för en eller två generationer sedan. Hur har förändringar i så fall kommit till stånd? Låt dem berätta sina tankar för varandra i smågrupperna.
- Ett kort i taget. Låt smågrupperna samtala kring en rättighet i taget. Förberedda samtalskort finns här nedan (se pdf). Skriv ut, klipp isär och välj ut det antal och de teman som är intressanta för era grupper. Dela sedan ut en uppsättning kort till varje grupp. Låt deltagarna ta upp ett kort i taget och samtala kring rättigheten utifrån hur det upplevs fungera i olika länder och sammanhang. När alla har fått ge sin syn på saken och ämnet är uttömt plockar de upp ett nytt kort.
Tänk på!
Deltagarna är inte representanter. Vissa personer kan ha ett större intresse och/eller bredare kunskap i temat, medan andra behöver ha en personlig ingång (dvs. att frågeställningar kopplas till den egna och familjens erfarenheter). Se till att deltagarna i båda grupperna har det med sig när de formulerar frågor och i samtalen under träffarna.
Det här upplägget bygger på att deltagarna har en uppfattning om vad de mänskliga rättigheterna är. Lärare behöver ta det i beaktande och vid behov förbereda sina elever kring temat.
Tips
De mänskliga rättigheterna sägs vara världens mest översatta dokument. På denna FN-webbsida kan du hitta översättningar till 576 olika språk:
Koppling till kursmål
Samhällskunskap åk 7-9
Syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla:
- kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
- kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
- förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
Centralt innehåll
Rättigheter och rättskipning
- De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
- Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
- Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
- De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
Samhällskunskap 1
Syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Källkritik. Metoder för att söka, kritiskt granska, värdera och bearbeta information från källor i digital och annan form.
Samhällskunskap 2
Syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
- Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse för dagens samhälle samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Centralt innehåll
- Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor.
- Tematisk fördjupning i samhällsfrågor.
Sociologi
Syfte
Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
- Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
- Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Centralt innehåll
- Sociala normer och kategoriseringar av människor.
- Innebörden av integritet, social kontroll, segregering och marginalisering.
- Diskriminering, jämställdhet och likabehandling.
- delaktighet i samhället.
Etnicitet och kulturmöten (Sociologi)
Syfte
Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
- Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
- Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.
Centralt innehåll
- Migration, dess bakgrund och konsekvenser för människors levnadsförhållanden och delaktighet i samhället.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.
