Vilka slöjdtekniker och traditioner har man erfarenhet av? Lärande genom samtal och gemensamt skapande.

Slöjd, hantverk, återbruk
Slöjd åk 4-6, slöjd åk 7-9
Samtal i smågrupper utifrån elevernas egna frågor
Deltagarna delar erfarenheter och kunskaper om slöjdtekniker, hantverkstraditioner och återbruk genom samtal och gemensamt skapande. Samtidigt tränar sig deltagarna i att anpassa sitt språk till mottagare och situation.
Så planerar du en träff

Alla lektioner har samma arbetsgång.
Planera tillsammans. Sätt ramarna för samarbetet tillsammans med läraren du ska samarbeta med.
Förbered eleverna. Introducera samarbetet, låt eleverna formulera frågor och grunda för givande samtal inför träffarna. Använd vår guide och stödmaterialet för yngre elever i grundskolan, för åk 7-9 och gymnasiet eller för sfi.
Utforma träffarna. Skapa en trygg och tydlig struktur genom att ha en gemensam introduktion och avslutning. Inled gärna med en eller flera icebreakers för att grupperna ska få lära känna varandra. Låt eleverna prata om frågorna de förberett och genomför valda aktiviteter. Ta hjälp av denna vägledning.
Arbeta vidare. Låt eleverna göra vår digitala utvärdering efter utbytet (obs. ej åk 1-3). Följ också gärna upp träffen genom fördjupande uppgifter. Här hittar du förslag för åk 4-6, åk 7-9 och gymnasiet respektive för sfi.
Frågeställningar
Här är ingångar till temat som ni som lärare kan inspireras av i planeringen av utbytet. Utifrån de områden ni ringar in formulerar deltagarna sedan frågor till personerna de ska träffa.
- Vilka erfarenheter har man av att skapa saker själv? Vilka hantverkstekniker/material har man erfarenhet av? Tex brodera, sticka, sy med symaskin, arbeta med trä/metall på olika sätt. Vad har man skapat?
- Hur är/var det i familjen när man växer/växte upp? Finns/fanns personer som syr, arbetar med trä, metall, andra material?
- Har man fått lära sig att tillverka föremål och bearbeta material? När? Av vem?
- Lär man sig någonting om tillverkning/hantverk/slöjd i skolan? I så fall vad?
- Hur fungerar återbruk och reparation i olika länder? Hur gör man när något går sönder där man bor/har bott tidigare. Brukar man slänga saker direkt eller försöka reparera?
- Vad kan vara enkelt att reparera själv? Vad kan vara svårare?
- Vad gör man med saker man inte behöver längre?
- Finns butiker/marknader där man kan köpa begagnade saker? Är det vanligt att köpa begagnat?
Aktiviteter
Kombinera gärna samtal i blandade smågrupper med att låta grupperna göra aktiviteter knutna till temat. Här är förslag att inspireras av och välja från.
- Något hemgjort. Ge deltagarna i uppgift i förväg att leta upp och ta med varsitt föremål eller klädesplagg, eller en bild på det. Det kan vara något som man själv eller någon man känner har gjort, något som finns eller har funnits i hemmet. För skolelever kan det vara något man har skapat i slöjden. Deltagarna berättar sedan för varandra i smågrupper: Vad är det? Vad är det gjort av? Har föremålet en funktion? Vad tycker man om det – färgen, formen, materialet? Om man har skapat det själv – hur gjorde man? Är föremålet typiskt för någon viss hantverkstradition?
- Skapa tillsammans. Ge deltagarna i uppgift att skapa något enkelt tillsammans i smågrupper, något som ger möjlighet att prata samtidigt. Det kan till exempel vara att tova figurer i ull, vika pappersfigurer, forma figurer av ståltråd, göra potatistryck, sy med lappteknik, göra en spiktavla och tråda fram en figur. Deltagarna hjälps åt att fundera ut hur man gör och spånar idéer och förslag tillsammans. Aktiviteten kan planeras så att deltagarnas alster kan samlas till en helhet och ställas ut.
- Något återbrukat. Ge deltagarna i uppdrag att ta med något som man själv eller någon annan fixat till så att det går att använda igen/under längre tid, till exempel ett klädesplagg man lagat eller ett föremål man reparerat. Låt deltagarna visa och berätta för varandra i smågrupper. Hur gjorde du? Var det svårt? Vad tycker du om plagget/föremålet? Om det är svårt att ta med föremålet kan man visa bild på det eller bara berätta.
- Skapa med inspiration från olika traditioner. Görs som ett samarbete över tid med två eller fler träffar. Vid en första träff möts grupperna för att lära känna varandra och berätta/veta mer om slöjdämnet. De vuxna deltagarna sammanställer sedan enkla presentationer i text och bild av hantverk, mönster och slöjdtraditioner från de länder/regioner där de har bott tidigare. Vilka material skapar man i? Med vilka tekniker? Presentationerna delas med skoleleverna, som sedan slöjdar med inspiration av något de fastnat för. Sedan möts grupperna, skoleleverna visar och berättar om det de skapat och de vuxna berättar mer om hantverkstraditioner.
Koppling till kursmål
Slöjd åk 4-6
Syfte
Undervisningen i ämnet slöjd ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.
Centralt innehåll
Slöjdens arbetsprocesser
- Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och reflektion över arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling
- Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet.
- Hur färg, form och material bidrar till olika uttryck hos slöjdföremål.
- Resurshushållning genom återbruk av material.
Slöjd åk 7-9
Syfte
Undervisningen i ämnet slöjd ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
- förmåga att reflektera över arbetsprocesser och resultat utifrån kvalitet, uttryck och hållbar utveckling.
Centralt innehåll
Slöjdens arbetsprocesser
- Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning samt reflektion över arbetsprocessen och resultatet. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling
- Design, mode, konsthantverk och hemslöjd från olika kulturer och tider som inspirationskällor för det egna skapandet.
- Hur färg, form och material kan kombineras för att skapa personliga uttryck i egna slöjdföremål.
- Jämförelser mellan olika slöjdmaterial utifrån deras kvalitet och påverkan på miljön, till exempel mellan natur- och konstmaterial, förnybara och icke förnybara material.
- Resurshushållning genom återbruk, reparation samt vård av material och föremål.
Sfi
Syfte
- Utbildningen ska ge språkliga redskap att kommunicera och delta aktivt i vardags-, samhälls- och arbetsliv samt fortsatta studier.
- Eleven ska även ges möjlighet att utveckla olika strategier för hur man lär sig språk samt strategier för att stödja den egna kommunikationen.
- Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål.
Utbildningens mål och karaktär
Genom undervisningen i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska eleven ges förutsättningar att utveckla:
- sin förmåga att läsa och skriva svenska,
- sin förmåga att tala, lyssna och samtala på svenska,
- sin förmåga att förstå talad och skriven svenska,
- sin förmåga att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer,
- ett gott uttal,
- insikter i hur man lär sig språk,
- inlärnings-, läs- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling,
- sin förmåga att använda digital teknik och relevanta verktyg för lärande och kommunikation, samt
- sin förmåga att förhålla sig till information från olika källor.
Eleven ska också ges möjlighet att utveckla sin interkulturella kompetens genom att reflektera över egna kulturella erfarenheter och jämföra dem med företeelser i vardags-, samhälls-, studie- och arbetsliv i Sverige.


